Kristdemokrati vs ekologism

Ekologismen har funnit inspiration i den ekosofiska filosofin såsom den tolkats av de norske filosofen Arne Naess (bilden)

I det postmoderna samhället har alternativ förts in i den politiska debatten och det ideologiska landskapet. De sammanhållna ideologiska systemen har brutits upp medan människors engageman riktas mot enskilda fördelnings-och miljöfrågor. Den så kallade Attac-rörelsens olika grenar är ett uttryck för detta.

Industrisamhällets belastning på natur och miljö har under de senaste decennierna höjt miljömedvetenheten. Under 1980-talet växte sig gröna miljöpartier sig starka i Europa,medan det breda miljöengagemanget idag har fånmgats upp av de redan etablerade politiska krafterna.
Det ekologiska tänkande som vägleder den gröna miljörörelsen i Europa hålls samman av en gemensam ekologisk livsåskådning. I denna tenderar solidariteten med djur,natur och det ekologiska systemet jämställas med solidariteten med andra människor.Kravet på en radikal omorganisation av industrisamhället kommer till uttryck i föreställningen om ekologisk balans och människan som en del av naturen,snarare än att se henne som dess herre.

Ekologismen har funnit inspiration i den ekosofiska filosofin såsom den tolkats av den norske filosofen Arne Naess. I ett ekologiskt samhälle ska enligt hopnom näringsliuv,livsstil och konsumtion präglas av "vördnad för växterna och djurens liv..och eglitarism i biosfären." Människa ingår därför som en viktig del i det ekologiska systemet, med en relativisering av människovärdet till följd.

Man kan se en koppling till socialismen i de tyska ekologisternas hänvisning till "konkurrensekonomin" och utsugningen av människan såsom oförenliga med en ekologisk politik. Medan det tillväxtinriktade industrisamhället sägs skapa social upplösning vill ekologismen återskapa det förindustriella samhällets tänkta trygghet och harmoni. I centrum står statsmakten som de ekologiska och ekonomiska regleringarnas främsta verktyg, medan när- och lokalsamhället utgör det ekologiska samhällets viktigaste enhet.

De små sociala nätverken bildar utgångspunkten för ekologismens så kallade basdeomokrati.Direkta aktioner och kravet på folkomröstningar kompletterar det representativa systemet,Även näringslivet ska inordnas under basdemokratin och omvandlas till en självförvaltning utan hierarkiska strukturer och präglad av vad man kallar "mjuk teknik",återanvändning, lokal och nationell produktion och minskat beroende av världsmarknaden. Självförverkligande och självbestöämmande präglar visionen av framtidssamhället. Genpom tron att det alienerade arbetet avskaffas genom bland annat förkortad sarbetstid,finns likheten med den socialistiska utopin.

Kristdemokratin vs socialismen

Fredreich Hegel kom att påverka vissa av socialismens grundare

Jag ska fortsätta att försöka att visa på de ideologiska skiljelinjerna i politiken och förhoppnings visa på vad som gör kristdemokratin så unik.Jag ska i ett längre blogginlägg försöka tydligglöra socialismens bakgrund och dess skiljelinjer.

Nästa ideologi som jag ska skriva om är socialismen.Vad som är utmärkande för all socialism är idén om gemensamt ägande i samhället ochtron på ett idealsamhälle efter franska revolutionens idéer om jämlikhet och broderskap .

Som ideologi bygger socialismen på den marxistiska analysen av samhället. Ansatse i den "vetenskaplia socialismen" visar sig redan i karl Marx Das Kapital (1867) där marx hänvisar till de lagar till de "naturlagar" som styr samhällsutvecklingen och som han sedan gör till ett politiskt program.

I botten ligger den verklighetsupfattning byggd på:1)den tyska idealistisa historiefilosofins föreställningar från Hegel om historiens lagbundna och språngvisa utveckling genom dialektiska motsatser (tes-antisyntes-syntes) oc 2)den tyske filosofen Ludwig von Feurbachs (1804-1872) materialistiska verklighetssyn. För denne var de materialistiska betingelsernaprimära och de andliga sekundära. Människan var inte skapad i Guds avbild, utan Gud var skapad i människans avbild. för att möta hennes behov av en kosmisk fadersgestalt.Marx vände alltså upp och ner på Hegels "träd", så att de materiella livsvillkor som hos Hegel bildat krona, nu får utgöra rötterna.

Resultatet blev för Marx och Fredrich Engels (1820-1895) en dialektisk materialism som omsatt på samhällets historia och funktion också kallas den historiska materialismen.Samhället utgörs enligt denna av en materialistisk bas bestående av produktivkrafter (naturtillgångar, arbetskraft och redskap) och produktionsförhållandena (ägarfördelning avproduktionsmdlen och arbetares organisation) där de förrabestämmer de senare. Dessa behov ger upphov tillen ideologisk överbyggnad bestånde av människans andliga liv (i konst,religion ochrättsväsen) som speglar och slår vakt om basen.

Teorin fick betydelse för klasskampsmotivet såsom det presenterades av marx och hegels i Det kommunistiska manifestet (1848). Det skedde i samband med den av de konservativa krafterna nedslagna liberalafebruarirevolutionen i Paris. Klasskampen handlar enligt marxismen om den konflikt som uppstått när de dynamiska produktivkrafterna inte förändras i takt med produktionsförhållandena.Om inte ägarförhållandenaförändras i takt med utvecklingen av till exempel en ny teknik inträffar enligt marxismen en social revolution i vilken den klass som bär upp de nya produktivkrafterna tar makten.

Så var franska revolutionen enligt Marx resultatet av att kapitalism och industri skapat en borgarklass,som krävde rättigheter i ett feodalt samhälle,som detta inte gav dem.Genom den socialistiskarevolutionen skulle arbetarklassen på motsvarande sätt gripa makten i det borgerliga samhället sedan produktivkrafter och produktionsförhållande kommit i otakt och klasskampen skärpts mellan kapitalister (ägare avproduktionsmedlen) och proletärer (egendomslösa).

Produktionsmedlen skulle enligt marxism-leninismen i denna fas med tvång föras i samhällets ägo. Den borgerliga staten skulle krossas under "proletariatets diktatur" på vägen mot detn klasslösa kommunistiska samhälletoch den fullkomliga "nya människan". Kvantitativa förändringar skulle genom det borgerliga samhällets utsugning och kapitalkoncentrationsåledes leda till en kvantitatyiv systemförändring "dialektiskt språng" genom en världsomspännande klasskamp och revolution. Marxismens människosyn kommer till uttryck i den så kallade aliensteorin. Den blevkänd genom publicering av Parismanuskripten 1932 och kom att inspirera 1968 års samhällskritik i väst. Kapitalismen hade enligt Marx berövatmänniskan kontrollen över sin arbetsprodukt och skapat främlingsskap. Människovärdet hade förvandlats till ett marknadsvärde och privategendom,familjen och inte minst religionen beskrevs som ett redskap för förtrycket.

Under påverkan av liberalismen och kampen för almän rösrättskedde i början av 1900-talet en ideologisk omprövning av marxismeni reformistisk riktning. Revisionister (som tysken Eduard Bernstein) ochreformister som ville förändra samhället genom reformer istället för revolution bildade socialdemokratiska partier som senare kom arr bära upp industriländernas sociala välfärdsstat.

Kommunism
Ryssland skapades genom revolutionsledaren Vladimir Lenin en kommunistisk ideologi , "marxism-leninism", som i Sovjetunionen utvecklades till en totalitär diktatur under Josef Stalin. Stalinismen spreds efter andra världskriget till Sovjetunionens satelitstater medan den maoististstiska kommunismen i Kina efter ledare Mao Zedong kom att påverka stora delar av tredje världen.

För Leninismen hade staten en avgörande roll i genomförandet av socialismen. Den skulle bekämpa "klassfienden",ta kontrollen över prduktionsmedlen,organisera planekonomin och skydda samhället från kontrarevolution.Lenin skapade också en elitteori genom att ge det kommunististiska partiet rollen som en förtrupp för arbetarklassen och ensam företrädare för allas intressen. Stor vikt lades vid den ideologiska överbyggnaden genomatt man betonade enpartistatens uppgift att med propaganda, politisk indoktrinering skoningslös terror och utrensningar av ideologiska fiendergenomdriva kommunismen. Ett annat kännetecknande drag i lenismen var dessinternationalism och betoningen av världsrevolutionen. Men genom att man såg kommunismens utsikter som störst att vinna makten i de minst kapitalistiskt utvecklade länderna i tredje världen,hade man också vänt upp och nerpå marxismens "vetenskapliga" förutsägelser.

I Sovjetunionen och Östeuropa började den leninstiska statsläran vittra sönder mot slutet av 1980-talet. Teorin om proletariatets diktatur underMichael Gorbatjov till förmån för "den suveräna folkviljan". Som en konsekvens gav partiet också upp anspråket på den ledande rollen i samhället vilket påskyndade partiets och hela unionens upplösning.

Kommunismens ekonomiska system innebar en statssocialism där staten ägde produktionsmedlen och marknaden ersatts av planhushållning.I Jugoslavien försökte man sig på en "socialistisk marknadsekonomi" med kollektivt ägande genom arbetarråd och företag i viss konkurrens med varandra.En likanade modell har de kinesiska ledarna försökt införa i Kinas nuvarande ekonomiska system.

Reformisk socialism och socialdemokrati

Den demokratiska eller reformistiska socalismen förespråkar gradvisa samhällsförändringar genom parlamentariska metoder.Utgångspunkten är en närmast humanistisk människosyn med betoning av jämlikhet och rättvisa efter franska revolutionens paroller.Inriktningen är pragmatisk men det marxistiska arvet märks inte minst i nordisk socialdemkrati genom dess materilistiska synsätt. Den betonar statens och kollektivets roll och tror att människan i första hand kan förbättras genom förbättrade samhällsförhållanden.

Den svenska reformismens främste teoretiker Ernst Wigforss inspirerades under mellankrigstiden av J.M Keynes teorier att genom statlig planhushållningkunna styra konjunkturerna och maximera produktionsökningen. Trots detta har svensk socialdemokrati ändå i stort sökt avskaffa marknadens brister utan att socialisera näringslivet eller avskaffa marknadsmekanismerna. Däremot har konsumtionen av varor, tjänster och värderingar socialiseratsi det generellavälfärdssamhället genom en stor offentlig sektor,statlig fördelningspolitik och ett kulturklimat präglat av åsiktshegemoni och ett socialdemokrtisktproblemformuleringsföreträde. ed jämlikhetstanken som allt överordnatprincip har man drivit en socialistisk skol-och familjepolitik, utan attsocialisera produktionsmodellen.

Socialismen kan vid en jämförelse ses som en reraktion mot den liberala synen på människan som en isolerad ö. Kollektivet och systemetsätts framför idéerna med en betoning att allt är politik. I den för de båda gemensamma tron på människans inneboende godhet gentemotsamhällets onda strukturer,har socialismen manat individen till underkasteöse under massan och partiet.

Hegels perspektiv försåg Marx med en ehetlig världsbild.Kopplingen till den materiella världen kom å andra sidan Ludwig Feurbachs naturalism.Två traditioner möts med inre spänningar till följd. De visar sig dels i marxismens tro på människans frihet (att inleda revolutionen),samtidigtsom hon ses som bunden av (sociala och ekonomiska villkor och)historiens lagar.Spänningen mellan teori och verklighet visar sig dessutom i tron på hur en föregivet materialistisk bas kan ge upphov till moraliska värden och personliga beslut.

Framtidslinjer

Även den svenska socialdemokratin har i likhet med den brittiska rört sig mot den politiska mitten. Socialdemokraternas i november 2001 antagna partiprogramlyfter med socialliberal inriktning fram marknadsekonimns fördelar,även om kritiik av valfrihet och privata lösningar av valfrihet och privata lösningar inomskola och omsorg också blivit synlig.Symboliskt var slopandet av den tidigare skrivningen att bestämmandet över produktionen och dess fördelning ska liggai folkets händer och bekännelsen till en marknadsstyrd blandekonomi. Att samtidigt som detta sker ta avstånd från kapitalismen innebär däremot en märklig inkonskvens eftersomden vanligtvis defineras just som det enskilda ägandet av produktionsmedlen.

Samtidigt har vänsterpartiets med sin begreppsapparat från socialdemokratisk 1970-talspolitik sugit upp missnöjda traditionella socialdemokrater.Även om ingen sammanslagning av de båda partierna enligt författaren Karl-Olof Anderssons modell kommer till stånd inom överskdlig tid, kan manändå skönja ett framtida gemensamt s-v-kraftfält.Mot detta står efter mittenpartierna c och fp:s försvagning i svensk politik,enligt Hans L Zetterberg ett värdebaserat krist-moderatcenter-högerblockmed socialt ansvar och personlig valfrihet på dagordningen.

Vår politik är i i linje med den fackliga

Debatten med socialdemokraterna om arbetsrätten fortsätter. Likt den ryske fursten Potemkin bygger socialdemokraterna gärna kulisser för att dölja det som verkligen finns därbakom. Potemkin byggde kulisser för att imponera på kejsarinnan Katarina II.

Om det nu är väljarkåren eller Wanja-Lunby Wedin får framtiden utvisa.

Kulisserna består i ett retoriskt knep att tillskriva oss kristdemokrater en politik som vi inte för.Socialdemokraterna skriver att vi kristdemokrater har som ambition att försvaga den svenska fackföreningsrörelsen och stärka arbetsgivarens ställning. Samma påståenden upprepas i repliken till min artikel.Påståenden som är direkt felaktiga.

Vi kristdemokrater står bakom den svenska arbetsrätten. Vi kristdemokrater vill heller inte föreslå några kraftigare förändringar av arbetsrätten, frånsett några "återställare" som är på gång, bl.a. återinförande av möjligheten till säsongsanställning. Detta gäller särskilt ett år som i år när avtalsrörelsen för 80% av arbetsmarknaden pågår.Därmed har vi inga intressen av att som socialdemokraterna påstår att "vingklippa den svenska fackföreningsrörelsen."

Vidare skriver socialdemokraterna att "högeralliansen" bara behövde en vecka för att riva upp en 12 år gammal överenskommelse om pensionssystemet. En förändring som, med kristdemokratiskt stöd, nu drastiskt förändrar förtidspensionerades pensionsvillkor.

Redan i Bankerydsuppgörelsen och i gemensamma motioner, och i valrörelsen har ett förslag funnits med som handlar om intjänandegrunden för ålderspension för de som har förtidspension. Sedan nya pensionssystemet infördes är 80% av a-kassa och sjukpenning underlag för ålderspensionen, förtidspensionen har till 93% varit underlag för ålderspension.
Den nya regeringen ändrade så att samma regler, dvs 80 procent, ska gälla oavsett vilken bidragsinkomst du lever på. Detta sparade 1,7 mdr kr som användes till jobbsatsningar och andra sociala insatser i budgeten för 2008. Förslaget var således väl känt och berett under lång tid. Lagtekniskt var detta en mycket enkel åtgärd.

Förtidspensionen omfattades inte av pensionsuppgörelsen mellan s, m, c, fp och kd varför vi alltid hävdat att denna ändring inte är något brott mot pensionsuppgörelsen.
Socialdemokraterna anser att det visst handlar om ett brott mot uppgörelsen eftersom ålderspensionen påverkas indirekt. Om detta förs nu samtal mellan partierna och vi försöker finna fram till ett samförstånd på något sätt.

Är detta ett bra förslag? Det är rimligt att jämställa alla bidragsinkomster. Det finns också en garantipension som ingen kommer att underskrida. De som lever på garantipension eller har mycket låg ålderspension har dessutom tillgång till bostadsbidrag som är mycket generöst. Om jag nu vill lägga tillbaka 1,7 mdr kr i pensionssystemet, varför skulle jag inte då prioritera garantipensionen och lyfta alla pensionärer som har svag ekonomi, det kan ju inte vara någon skillnad på den som länge levt på förtidspension eller den som haft låga inkomster pga av de tagit hand om barn, jordbrukarhustrur med dålig ekonomi etc.

Vidare skriver socialdemokraterna att det har hänt att borgerliga representanter blivit bortröstade som sker vi lokala medlemsmöten i facket. Men det är inte så märkligt om så sker eftersom vi bedriver "antifacklig" politik. Detta är direkt felaktigt. De som har blivit bortröstade har blivit bortröstade är de med förtroende i det lokala facket men blivit stoppad högre upp av inte sällan socialdemokratiska partiarbetare.

Vi bedriver ingen antifacklig politik.Tvärtom slår alliansregeringen och vi kristdemokrater vakt om kollektivavtalsmodellen som är den svenska modellen, arbetsmarknadens parters ansvar för lönebildningen, etc. Att vi anser att de som arbetar bör betala mer i avgifter för a-kassan och att vi återställer a-kassan till de regler som gällde för 5-10 år sedan är inte så dramatiskt. Tvärtom är denna regering fast besluten att återupprusta arbetslinjen i svensk politik, det borde anses vara i linje med den fackliga linjen. Orsaken till att socialdemokratin förlorade makten var att många människor bl.a. upplevde att s svek i jobbfrågan.