tisdag, april 08, 2014

Biståndet behövs

Jag tänkte fortsätta mitt bloggande om social marknadsekonomi och relaterade till biståndsfrågan. Till min hjälp har jag skriften "Rätt att nå sin fulla potential" Bistånd med kristdemokratiska ögon av Henrik G Eherenberg på KIC, kristdemokratiskt internationellt centrum samt Jakob Forssmeds bok "Själens tillväxt och andra betraktelser om samhället", Samhällsgemenskaps förlag. Inledningsvis så kan vi konstatera att om marknadsekonomin tjänat oss väl på hemmaplan, kan man eventuellt dra slutsatsen att den även borde göra det på närmare håll. Ser man till den ekonomiska utvecklingen i enskilda länder de senaste 50 åren konstaterar Internationella valutafonden att klassisk spenderar- och höginflationspolitik varit förödande för låginkomstländerna, där emot har en klassisk stimulera- i- lågkonjunktur och spara i högkonjunktur lett till ekonomisk tillväxt och ekonomier som är kapabla att hantera ekonomiska svackor. En kristdemokratisk ekonomisk politik har allt sedan andra världskriget pläderat för en marknadsekonomi med socialt ansvarstagande, är en förutsättning för ekonomisk utveckling som kommer alla till del. Statens roll är att sätta ramarna för vad som är tillåtet, medborgarna deras mänskliga rättigheter och gripa in där civila samhället brister. Eftersom människan är en rationell varelse och har förmåga att utveckla sin potential finns det också anledning att möjliggöra denna utveckling där den hindras. Statens politik ska därför underlätta för och vid behov understödja människor att bli och vara självförsörjande. En social marknadsekonomi ser också behoven. Vi känner alla behoven . Att säga någonting annat vore att blunda för verkligheten och en förnekelse av värsta sort. Vi har sett dem som fryser,de som inte har mat för dagen, som just nu rekryteras som barnsoldater, som exploateras i sexindustrin för att inte gå under i fattigdom. Som tuggar kokablad för att dämpa hunger, som inte kan läsa eller skriva eller som supit upp pengarna som skulle köpa familjens nya redskap. Dessa våra minsta behöver vi ständigt ha i blickfånget. De akuta behoven gör det nödvändigt att få upp biståndsnivåerna i Sverige, Europa och världen. Inte för att bistånd ensamt kommer omintetgöra fattigdom. För detta krävs rättvis handel och samarbete som ger jobb och tillväxt i fattiga regioner. För att investeringar ska göras och för att handelsavtal ska följas krävs i sin tur demokratiska institutioner och ett fungerande rättsväsende. Utbildning och hälsovård är också grundläggande faktorer för fattigdomsbekämpning och för att främja möjligheterna att styra över sin egen framtid. Rätt använt bistånd ger dock förutsättningarna för allt detta viktiga - utbildning, hälsovård, rättvisa med mera - att fungera. viktigaste nyckeln till välståndsökning och fattigdomsbekämpning. Det behövs globala spelregler för en rättvis handel och gemensam finansiering av projekt för att bekämpa fattigdom och ge alla del av välfärden.. Som kristdemokrat anser jag naturligtvis att detta är ett sunt sätt att se på marknadsekonomin som helhet men också en helhetssyn i biståndspolitiken.

måndag, april 07, 2014

Dags att ta oss an hemlöshetsproblematiken

Jag ska nu återigen ta upp mitt bloggande efter lite uppehåll. Jag ska nu fokusera på hemlöshetsproblematiken i vårt land och diskutera de förslag som man lagt på riksnivå lagt fram och sedan koppla det till hur man i Jönköpings kommun hanterat frågan. Socialstyrelsen kom fram i sin kartläggning från 2011 34 000 inrapporterades som hemlösa eller utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden under den mätvecka som genomfördes. Av de inrapporterade hemlösa befann sig cirka 4 500 personer i akut hemlöshet, varav 280 sov ute eller i offentliga utrymmen. Av de inrapporterade hemlösa befann sig cirka 4 500 personer i akut hemlöshet, varav 280 sov ute eller i offentliga utrymmen. 5 600 personer vistades på institution/kategoriboende. 13 900 personer bodde i mer långsiktiga boendelösningar (exempelvis sociala kontrakt, träningslägenheter, försökslägenheter eller andrahandskontrakt via kommunen). 6 800 personer bodde i eget ordnat kortsiktigt boende hos familj, släkt, vänner eller inneboende hos privatpersoner. Regeringen har gjort satsningar på området bl a genom en hemlöshetssamordnare som för övrigt är kristdemokrat vilket jag är stolt över att nämna. Socialdepartmentet ger länsstyrelserna i uppdrag att planera bostadsförsörjningsansvar. Vidare fick man uppdraget att analysera hur kommunerna beaktar arbetet med att motverka hemlöshet. För att genomföra uppdraget anslår regeringen 4 000 000 kronor för 2012. Under budgetposten "Hälsovård och social omsorg i anlsaget. Vidare ger man bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. I Jönköpings kommun har man haft svårt att har svårt att hitta bostäder till det utsatta - något som slår hårt mot exempelvis hemlösa. Här skulle kommunen kunna ta in hur andra städer arbetar. I Norrköping var situationen likadan för ett par år sedan men nu ställer tre fjärdedelar av Norrköpings bostadsbolag upp med lägenheter. Detta är en intressant utveckling och jag tror vi gör klokt i att lära oss av denna utveckling. Vidare kan det vara värt att nämna lite bakgrund i denna beslutsprocess. Länsstyrelserna fick i uppdrag att senast den 1 juli 2012 rapportera att Regeringskansliet (Socialdepartemtentet) senast den 31 januari 2015. I samma regeringsbeslut kan vi läsa att man i samband med att länsstyrelserna stödjer kommunerna i deras arbete att analysera hur kommunerna beaktar arbetet med att motverka hemlöshet. Detta är en bakgrund som kommunerna bör lyssna på i exemeplvis utformandet av bostadsförsörjningsprogram. Det måste rimligen vara så att det avsätts ett fastighetsbistånd i exempelvis kommunala hyresbolag. Detta är att ta socialt ansvar som åligger kommunerna. Utifrån kristdemokratisk ideologi kan man mycket väl motivera ett fortsatt arbete med hemlösa och det finns många goda förslag. Med risk för att bli långrandig så väljer jag att försöka beskriva några viktiga utgångspunkter. För det första så kan man fråga sig varför man ska arbeta med dessa frågor. För mig är det en självklarhet att fortsätta arbeta med detta eftersom det handlar om människovärde, det vi kristdemokrater brukar kalla för personalism som i korthet bygger på att vi ser att varje människa är unik och i behov av gemenskap. Denna bygger på att människan är en gemenskaphetstörstande och en varelse av ande kropp och själ och är okränkbar. Denna människosyn ska vara vägledande i alla beslut, såväl de beslut som fattas vid köksbordet som beslut som tas på övergripande nivå i exempelvis riksdagen. Denna människosyn bygger också på att ingen människa är fullkomlig eller perfekta. Vi kristdemokrater tror också på det som brukar kallas syskonskapstanken. Vi menar att alla människor i någon mening är att betrakta som våra bröder och systrar,oavsett om de finns i vår närhet eller om vi inte känner dem. Denna samhörighet är inget vi kan eller får avsäga oss. I stället innebär det att vi vill bekämpa förtryck,avvisa likgiltighet och vredgas över orättvisor som drabbar våra bröder och systrer, var dessa än må ske. Det vore orätt och oförenligt med syskonskapstanken att vara passiv när orättvisor såsom krig, svält och diktatur finns. Detta är otroligt viktigt att vi har med oss i allt politiskt arbete och i synnerhet när vi talar om hemlöshetsproblematiken. Vi har alla ett stort ansvar och vi måste ta det.

onsdag, april 02, 2014

Social marknadsekonomi utmanar den klassiska

Jag ska med detta blogginlägg försöka nå begreppet social marknadsekonomi. Dels därför att det är en viktig utgångspunkt dels ett försök att fånga förvaltarskapstanken när vi talar om ekonomi.. Jag är väl medveten om att det kanske inte är så enkelt, men jag ska göra ett försök. För det första när det gäller BNP-begreppet behöver bilden kompletteras. Man borde ta mer hänsyn till sociala faktorer såväl som konsekvenser för kommande generationer. Denna intressanta diskussion ska hållas levande. Marknaden ger ju inte en automatisk lösning. Därför har marknadsekonomin av många kommit att uppfattas som en del av orsaken till miljökrisen och lett till att vänsterpartier framstår som mera trovärdiga i dessa frågor. Om det marknadsekonomiska systemet skall kunna behålla sin trovärdighet behöver det vidareutvecklas så att det tar hänsyn till de fysiska begränsningar som naturlagarna ställer upp. Denna utmaning bör i första hand antas av de partier och aktörer som har en tro på marknadsekonomins fördelar i stort. Glädjande nog stötte jag på en artikel i vår partitidning Kristdemokraten på temat. Stefan Attefall som sitter med det kristdemokratiska idéinstitutet Civitas styrelse.Ser man till synen på ekonomisk politik idag så tas detta sällan i beaktande. Det som behövs är en fungerande syn på ekonomi med kitt som social marknadsekonomi. Inledningsvis konstaterar Attefall ”Det ekonomiska system som har de bästa förutättningarna att förvaltarskapets principer är marknadsekonomin. Det visar historien, inte minst utifrån erfarenheterna med kommunismen. Orsaken är att marknadsekonomin kan hantera den oerhörda mängd belsut som fattas i en ekonomi. Dessutom innebär ett sådant ekonomiskt syste,m att människors kreativitet och personliga engagemang frigörs,uppmuntras och kanaliseras så att utveckling och framåtskridande främjas." Kan det sägas tydligare ?. Jag delar denna syn på ekonomin.