Tidningar – viktig del i samhällsdebatten

Vi ser en mycket allvarlig situation när det gäller Sveriges tidningar. Vi ser en utveckling där tryckta nyhetsförmedlare går på knäna. Eller för att beskriva läget med orden från kultur-och demokratiminister Alice Bah Kunke: ”Medierna i stort, och lokalmedia specifikt, står vid kanten av ett stup och det kommer att få konsekvenser för hela det demokratiska samtalet.” Det är ingen överdrift att tala om en kris. Journalisten, författaren och kulturkritikern PO Tidholm skrev nyligen i Dagens Nyheter: ”Journalistik är, som det brukar sägas, samhällets samtal med sig självt, och försvinner tidningarna är det bara en part som står och skriker”. Vad är det egentligen som brukar sägas i samtalet ? Vad är det för slags nyheter vi får ?Dessa frågor är nog så dubbelbottnad. Det är förhåller sig nämligen så att nyhetsförmedlare saknar styrka. Nyheterna har också blivit svaga. I ett demokratiskt samhälle har alla medborgare rätt till information. Medierna tillgodoser folket med information om samhället och de senaste nyheterna. Oftast är det i medierna som medborgarna söker svar när det har hänt något. För att invånarna i ett samhälle ska få rätt uppfattning vad som har hänt och inte påverkas åt antingen ett positivt och negativt håll, krävs det att medierna rapporterar på ett trovärdigt sätt, enligt medieforskare är det av högsta vikt att medierna rapporterar på ett neutralt och trovärdigt sätt, högsta möjliga opartiskhet är alltså att eftersträva – detta är ett mål som många gånger inte uppnås – rapporteringen blir då tendensiös och partisk. Idag produceras och distribueras nyheter dygnet runt i en nyhetsindustri där tillgång och efterfrågan jagar varandra. Behovet av ständigt fler nyheter i ständigt fler kanaler och medier tillfredsställs av ständigt fler nyhetstillverkare. Med nyhetiseringen av medierna blir nämligen vår verklighetsbild fattigare, inte rikare menar medieforskare. Vi förstår mindre, inte mer. Ju mer av verkligheten vi ser i nyhetens form,desto mer av verkligheten förstår man. Detta understryker vikten av fördjupande media. Ju mer aspekter man belyser, desto bättre blir nyhetsrapporteringen och slutledningsförmågan hos allmänheten.

Istället för att försvagas kan Sverige dra nytta av Brexit

Tillsammans med vår näringspolitiska talesperson,tillika riksdagsledamot har jag i vår partitidning PolEtik gett vår syn på Storbritanniens utträde ur EU, Brexit. Under de närmaste åren kommer det råda stor oklarhet om EU:s karaktär och framtid huvudväg. Det säg ibland att EU:s utveckling har gått ur kriser,med ett steg tillbaka och sedan två steg framåt. De ekonomiska kriserna och ökade motsättningar har gjort att färden på senare tid blivit vinglig. En viktig anledning är kriserna till vissa Eurokrisande länder. Efter Storbritanniens resultat i folkomröstningen och därmed början till Brexit, kommer det inte bli enklare att komma överens i frågor som rör alltifrån värdegrunden för EU som samverkan med omvärlden; Turkiets roll och inte minst TTIP- handelsavtalet mellan EU och USA. Om klyftorna vidgas, och nu när Storbritanniens vägval slutligen var att lämna EU, finns risken att Sverige försvagas i EU-samarbetet, där båda länderna stått för frihandel, och gärna mindre centralstyrning inom EU-länderna - där Frankrike och många andra länder ofta visat en annan profil. Såvida inte regeringen redan nu visar intresse för lokalisering av myndigheter och andra institutioner som idag finns i London men som nu kommer att söka sig till andra huvudstäder inom EU. Då kan Brexit istället bli en vinst för Sverige, som kan visa på en offensiv näringspolitik, där forskning och även fortsatt vara ett attraktivt land att förhandla med i för EU väsentliga områden.