Mycket är gjort, mycket återstår att göra

Under rubriken "Låt jobbens valrörelse handla om faktiska åtgärder", skriver Fredrik Hammarbäck ,student och chefredaktör för Jönköpings studenttidning flera viktiga synpunkter, som är viktiga att ha i fokus när vi nu går in i en valrörelse. Det finns särskilt ett par frågor som jag vill uppehålla mig kring här på min blogg.

Jag tror ingen kan blunda för det faktum att arbetslösheten är hög bland ungdomar, och att någonting måste hända och att vi måste agera nu. Som ung kristdemokrat bekymrar det mig att så många står utanför arbetsmarknaden.

Det finns fortfarande mycket att göra på detta område, och jag vill inte slå mig för bröstet och menar inte att vi sitter inne på någon patentlösning i frågan, men menar att vi har kommit en bit på väg, genom ageranden på olika sätt arbetat med frågan, exempelvis så finns det goda förslag exempelvis ung Allians, som för en tid sedan presenterade ett batteri av politiska åtgärder som bör sättas in under de första i syfte att få upp sysselsättningen för ungdomar. Exempel på dessa förslag är att förbättra anställningstryggheten bland ungdomar samt att få en mer effektiv matchning på arbetsmarknaden.Bland annat handlar det om att sänka företags kostnader för att anställa, underlätta för ungdomar att tidigt skaffa sig erfarenhet och kontakter från arbetslivet samt öppna upp för specialiserade arbetsförmedlingar.Privat arbetsförmedling bör uppmuntras. Bemanningsföretagen har en viktig roll att spela för att minska arbetslösheten.
Regeringen har aktivt arbetat med frågan, men som sagt återstår mycket. Vi kristdemokrater kommer fortsätta kampen emot arbetslösheten. Ingen ska lämnas kvar eller lämnas efter.

Jag delar Hammarbäcks uppfattning att det är viktigt med utbildning men att det är snett när alla arbetslösa ska tryckas in i högskolornas föreläsningssalar. Alla vill eller kan inte studera. Den kraftiga utbildningsexpansionen som skett har baksidor. Exempelvis så har den kraftiga utbyggnaden av högskolan också inneburit att det uppstått en stor grupp arbetslösa akademiker. Därför är det av största vikt att skolor och utbildningssamordnare måste ta ett större ansvar när det gäller att erbjuda utbildningar som ger realistiska utsikter på arbetsmarknaden. Idag erbjuds många utbildningar på såväl gymnasial som högskolenivå där möjligheterna till arbete är små. Därför måste det finnas en skyldighet att informera elever/studenter om vilka möjligheter det finns till att få arbete efter avslutad utbildning. Det är också av största vikt att utbildningssamordnaren tar på sig ett uppföljningsansvar för hur väl de före detta eleverna/studenterna lyckas efter avslutad utbildning. En sådan information bör också vara intressant i samband med utbildningarnas utformning. Detta är några axplock av det man kan arbeta vidare med.

Vidare argumenterar Hammarbäck för att dagens system med fribelopp ska avskaffas. Även på detta område har mycket hänt, men mycket återstår att göra.Vi kristdemokrater har i regeringen genomfört en höjning av studiemedlet och medverkat till att fribeloppet för studenter kommer att höjas från och med 2011. Trots att detta är gjort återstår mycket att göra.

Hur förvaltar vi våra resurser ?

Vi har som människor ett stort ansvar för att förvalta de resurser vi har fått oss till del. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när man gör det, alltifrån hur resurser delas till hur de sköts/hushållas med. I detta finns en av vår tids största utmaningar, energifrågorna är en av dessa frågor.

Ett gott förvaltarskap innebär inte att vi förbrukar mer energi än vad vi behöver. Många energieffektiviseringar kan göras, det bästa exemplet på detta är den sparade kilowattimmen. Exempelvis kan värme och energisystem samordnas så de arbetar tillsammans, värmen ifrån luften kan användas som uppvärmning, fastigheter isoleras, fönster bytas, och vid nybyggnationer byggas som passivhus.

Allt material vi använder för uppvärmning och elproduktion skadar miljön så lite som möjligt. Vi behöver därför fortsätta arbetet med att byta energislag, bort från fossila bränslen över till mer hållbara energislag. Vi behöver göra detta arbete medvetna om vad för påverkan de nya energislagen kan ha. Detta för att vi inte ska bygga in oss i ett system som har andra nya stora miljöproblem och/eller orsakar svält i andra delar av vår värld. För att klara det behöver vi komplettera vår infrastruktur genom att stödja lokal till medelstor produktion.

Det kan röra sig om energi ifrån sol, vatten, vågor och vind men även el och värmeproduktion från avfallsförbränning och biobränslen, rötning av gödsel och andra organiska ämnen.På många håll, exempelvis i min hemkommun, Jönköpings kommun har man påbörjat detta arbete, vilket välkomnas, men mer behöver göras. Det kan röra sig om att ta till vara spillvärme från företag, och småskalig produktion av el och värme med b la solceller.

Några exempel på vad som behöver göras är att se över regelsystemen och styrsystemen så det lönar sig att producera egen el i liten skala (solceller,vindkraft), ta till vara på spillvärmen ifrån industrier, främja utvecklingen av miljöteknikföretag, t ex genom att öppna en dialog mellan beslutsfattare och företagen för att få reda på utvecklingen.

Vi bör också satsa pengar på den spårbundna och vattenburna trafiken både för gods och människor.Vi ska fortsätta satsningen på fossilfria bränslen. Man bör också underlätta för att upphandlingar kan göras som b la främjar minskad förbrukning av fossila och lägre energiåtgång vid framställningen av produkter e tc.

Till sist, men inte minst vi måste agera nu !