Viktigt med en civilkuragelag

Ett viktig förslag som vi kristdemokrater återigen lämnat ett förslag till i riksdagen är införandet av en civilkuragelag. Detta är ett steg i rätt riktning när det gäller att skapa ett mänskligare Sverige.Jag har nu tagit med tid att sätta mig in i förslaget och tänkte ge några korta reflektioner.

En viktig utgångspunkt är att inte agera en en människa är i nöd eller när ett brott pågår.Det viktigaste i ett samhälle är omsorgen om varandra. En viktig utgångspunkt är det som vi kristdemokrater kallar för personalismen. Det innebär att människovärdet ska vara högsta princip i politiken och att alla människor har lika värde. Människovärdet måste gång på gång försvaras. Människovärdet måste gång på gång försvaras.

Regeringens utredare Olle Arbahamsson skriver i sitt betänkande av Handlingspliktsutredningen (SOU 2011-16)

Frånvaron av ett praktiskt behov av allmän handlingsskyldighet då människor befinner sig i nöd innebär inte automatiskt att frågan om införande av bestämmelser härom kan avfärdas från dagordningen.Däremot fodras det, i avsaknad av ett sådant praktiskt betingat behov, att de skäl av annan art som talar för en kriminalisering är mycket starka

Speciellt i de sista raderna antyder utredaren ett feltänk när han skriver "det inte finns en praktisk betingad kriminalisering är mycket starka." Men uppstår inte behov av en lagstiftning där man är skyldig att ingripa när en människa är i nöd ?. Behov av en lagstiftning finns. Vi menar att det är orimligt att människor ska känna sig otrygga eller oroliga för att utsättas för brott. Det kan röra sig om att inte vågar röra sig på stan eller rädslan för inbrott eller överfall i en ensligt belägen gård på landet. Det spelar ingen roll vart man är - människor ska känna sig trygga. Detta understryker vikten av en sådan lag.Lagtekniskt så kan detta fungera likt de lagar man har i Danmark,Finland och Norge samt Frankrike där en sådan lagstiftning redan finns.

Friskolor är här för att stanna

I en debattartikel i Jnytt, skriver tre förbundsstyrelseledamöter "Gör slut på friskolesystemet".När friskolekritiker i allmänhet för fram sina åsikter är de i allmänhet fyllda av felaktigheter.

I debatten påstås att friskolor tar pengar från de kommunala skolorna och att de segregerar genom att det bara är en viss sorts elever som välkomnas. Detta är inte sant.

Det är en myt att de fristående skolorna får mer pengar än de kommunala. Enligt lag ska de fristående skolorna ekonomiska villkor räknas på samma grunder som de kommunala skolorna. Om friskolor kan ha mindre klasser och fler lärare så beror det på att de hushållar med pengarna på ett annat sätt.

Respekten för att människor är olika måste vara utgångspunkten för den svenska skolan.Eftersom människor har olika intressen och är duktiga på olika saker inom olika områden behövs det en mångfald av såväl utbildningar som skolformer.Friskolereformen och det fria skolvalet bidrar till att skapa just en sådan pluralism.Den som tycker att den lokala skolan har brister kan utan problem söka sig till en utbildning i en annan stadsdel eller annan kommun.Och den som tycker att det fattas någon typ av skola är välkommen att fylla tomrummet genom att start en ny.Alla elever har likvärdiga möjligheter att söka till alla skolor, vilket skapar en rörlighet mellan olika områden och gör att ambitiösa och drivna förortselever kan söka sig till mera populära innerstadssskolor. Ett system där den så kallade närhetsprincipen råder, så att alla tvingas att gå i en skola som geografiskt sett ligger närmast hemmet,skulle mer än något annat bidra till en besvärande segregation.

Det civila samhällets engagemang i skolväsendet är av största vikt för att säkra en utbildning av god kvalitet.Eftersom de fristående skolorna har sitt ursprung i just det civila samhället ser vi unga kristdemokrater mycket positivt på dessa.Friskolorna gör att mångfalden ökar och att elever har större möjligheter att få en undervisning som är anpassad efter sina behov och förutsättningar. Det är också av största vikt att fristående skolor ska får verka på samma villkor som de kommunala skolorna och ingen skolform diskrimineras.

Mot detta står vänsterns syn om en enda skolform som ska passa alla.Man vill också inskränka det fria skolvalet och att tvinga alla att gå i den skola som närmast hemmet, eftersom man menar att det fria skolvalet leder till segregation och uppdelning.Vad tror man händer om alla förortsbarn tvingas gå i förortsskolan medan Lidingöbarnen tvingas gå i Lidingöskolan?.Snacka om uppdelning utan att barnen får minsta valfrihet att förändra sin situation.

Istället för att låsa fast oss vid formen av skolor så borde vi centrera på den viktigare frågan, hur vi kan utveckla den.