S och mp kräver svar från regeringen

I en gemensam artikel i SvD kräver Magdalena Andersson (s) och Per Boklund (mp) svar på ett antal frågor av regeringen. Om ungdomsarbetslösheten menar de att regeringen är skyldig till de stora ekonomiska problemen i speciellt Sydeuropa.För den vikande konjunkturen i vård land beror ju som alla med insikt på den svaga euron i dessa länder.Om det inte är Sverige som har det ansvaret, varför skall då vår regering ställas till svars för den? Två år efter valsegern drabbades i stort sett hela världen av den amerikanska finanskrisen.Det drabbade givetvis även vårt land, men dock mindre än vad den nuvarande gör i dagens kris. Trots dessa kriser så är de flesta analytiker medvetna om att Sverige klarast sig mycket bättre än de flesta andra länderna i vår världsdel. Vi ser idag en statsbudget som visar ett plus minus nollresultat, vilket naturligtvis ger oss en styrka. En del av arbetslösheten beror på att så många ungdomar inte fullgör sina studier vid gymnasierna utan skolkar i ganska stor utsträckning från studierna. Jag vill inte skylla enbart på denna bakomliggande faktor utan förstår att det är betydligt mer komplicerad än så. Det är lovande att man n u börjar diskutera just skolfrågor. Ett oerhört viktigt arbete. Beträffande klagomålen i artikeln när det gäller miljön så beskriver måndagens ledare i Aftonbladet hur socialdemokrater i Norrland hur s-politiker kräver att vår sjöfart inte skall behöva anpassa sig till de nya reglerna för hur mycket svavel som skall få finnas i båtarnas bränsle.Sverige går här före EU men kan då med kraft kräva att alla länder måste de nya reglerna.De svenska socialdemokratiska ledamöterna i EU har dock röstat som vår regering vill ha det, allt med tanke på vår miljö.

Henriksson : Förslag om polygami saknar analys

Läser en träffsäker debattartikel i Dagen om polygami av Emma Henriksson, riksdagsledamot (kd). Henriksson skriver b la : Varje människas lika, unika och okränkbara värde är utgångspunkten i all kristdemokratisk politik. Vår uppgift är att vara en röst för den som själv inte har tillträde till de skrällande megafonerna. Det gäller inte minst utsatta kvinnor och barn. .... Vilka konsekvenser skulle ett system som tillåter polygami få för barnen? Att pappa har flera fruar samtidigt och därmed delar sin lojalitet åt olika håll ger naturligtvis inte den trygghet som ett barn behöver. Neriksson skriver också om en artikel i Svenska Dagbladet av Bahareh Mohammadi Andersson, muslimsk feminist, samhällsdebattör och människorättsaktivist skriver i Svenska Dagbladet (15/2) att ”vanliga sekulära svenskar är helt fria att inleda vilka kärleksrelation eller sexuell relation eller boendeform de vill. Men denna frihet kräver inte att man river upp äktenskapsbalken. Skulle man göra det så skulle de mest konservativa patriarkerna utnyttja detta, och många invandrarflickors och kvinnors utsatthet skulle legaliseras och förvärras ännu mer”. Vidare lyfter Mohammadi situationen för alla de invandrarungdomar som inte ens kan drömma om den kärleksfrihet som vi i majoritetssamhället tar för givet i dag. Hon påpekar att hon själv hjälpt många ungdomar som tvingats fly släktingars dödshot. Viktiga synpunkter som vi måste ha i åtanke i diskussionen.

Främja reparationer av produkter

I Sverige är vi rätt bra på att ta hand om det avfall som uppstår på ett miljöriktigt sätt, men trots det har svenskarna ett stort ekologiskt fotavtryck som innebär att om alla skulle leva som vi skulle jordens resurser inte räcka till. Detta har främst att göra med den stora mängd produkter vi köper och slänger varje år. En av de stora utmaningarna för vår generation är att bryta trenden mellan ökad BNP och ökad mängd avfall. För att göra det behöver vi se över våra konsumtionsmönster. Förutom att vi bör överväga att köpa tjänster istället för produkter i julklapp till nära och kära samt köpa kvalitet istället för kvantitet behöver vi fråga oss: 1. Har jag redan denna sak men den behöver lagas? Om ja, hitta någon som kan laga den. Om nej, 2. Behöver jag verkligen denna sak? Om ja 3. Kan jag köpa eller byta till mig den från någon som har denna sak men inte längre behöver eller vill ha den? Om nej 4. Finns saken i olika utföranden? Är något utförande mer miljövänligt än det andra? Om ja, välj det mest miljövänliga. Skulle alla göra det skulle vi ha ett stort behov av personer som lagar allt vad vi nu har som kan behöva lagas; cyklar, kläder, möbler, verktyg mm mm. Sådan verksamhet var betydligt vanligare i Sverige för ett antal 10-tal år sedan än vad den är idag. I dag har den typen av verksamhet nästan helt försvunnit i Sverige. Trots det utgör reparation av produkter en viktig kugge i ett hållbart samhälle och skulle, bara tillräcklig efterfrågan fanns, kunna skapa sysselsättning för många arbetslösa personer. Därför tycker jag att det är dags att vi kristdemokrater verkar för att stödja småföretaget samt på andra sätt underlätta för verksamheter och organisationer som önskar arbeta med att reparera och renovera produkter.

Miljöfrågorna - vår tids utmaning

Jag tänkte fortsätta att fokusera på miljöområdet där vi har en hel del kvar att vässa på i vår politik. Det är så lätt att vi som parti nöjer oss med det som finns,för att det är bekvämt men som jag tidigare klargjort så tror jag att vår politik innehåller viktiga perspektiv när det gäller förvaltarskap såväl för vår generation som för kommande. Detta gäller både när vi utformar vår miljöpolitik. Jag tror också att vi som parti mår bra av att vi funderar över dessa områden och vi saknar inte utmaningar. Låt mig ta några exempel. I takt med att vårt klot blir allt varmare och varmare är det många som uppmärksammat det hot som genom detta kommer att drabba oss människor. Ett konkret exempel som redovisas är hur Mälaren kan komma att ”fyllas på” genom de stigande nivåerna i Östersjön. Inte nog med att stora delar av vår huvudstad kommer att vattenfyllas, ett ännu större hot är att de ungefär 2 miljoner människor som får sitt dricksvatten från Mälaren kommer att förlora den resursen. En ny rapport från IPCC anger att fram till år 2100 beräknas vattnet i Mälaren kommer att stiga med mellan 30 cm och en meter. Redan i december 2000 steg vattnet så mycket att det var mycket nära att vattnet höll på att tränga ner i stadens tunnelbana. Innan Östersjön har stigit så mycket att Stockholm hotas har ganska säkert många andra platser längre söderut fått känna av dessa problem och i bästa fall då kommit på realistiska lösningar för hur vi människor skall klara av dessa nya hot mot dagens samhälle som blir alltmer märkbara. Jag tror att vi gör klokt i att konsekvens analysera, kanske speciellt innan vi hamnsätter olika slags projekt i anslutning till vattnet. När det gäller Östersjön så finns det helt klart utmaningar att ta i. Vi behöver resa på oss som kristdemokrater och faktiskt våga tala om dessa problem. Vi som politiker sitter inte inne med alla lösningar men att initiera med konkreta förslag kan vi göra mycket.

Främja återbruk av byggnadsprodukter

Jag har tidigare bloggat om miljöpolitiken och ska fortsätta inom detta område och det finns all anledning att fortsätta driva dessa frågor. Jag tror vi gör klokt i att inte låsa fast oss vid politisk färg utan att vi alla tar ansvar för vår generation men också för den som komma skall. Jag kommer kort att redogöra för en del områden jag tycker är extra viktiga. Det första handlar om hur vi kan främja återbruk av byggvaror. Runt om i Sverige finns ett stort antal loppmarknader, antikvitetshandlare, försäljning på nätet och byteshandel vänner i mellan. Här finns det mesta att köpa ett privathushåll kan behöva i form av möbler, kläder mm. All denna verksamhet sker utan att omfattas av avfallslagstiftning, detta till följd av att detta helt enkelt inte hunnit bli avfall. När det gäller secondhand för byggvaror, sker detta främst via försäljning via internet,där kan kunder och säljare få kontakt. Hinder för fortsatt utbyggnad av denna marknad utgörs till stor del av att: * Vid återbruk av begagnade material är det svårt att garantera produktens kvalitet och det är svårt för försäljare och entreprenörer att ha tillräckliga garantier att det kommer finnas tillräckligt med material i tillräcklig omfattning och kvalitet för ett aktuellt bygge. * Att ta hand om materialet vid rivning kräver bra rutiner och planering, både vad gäller på sättet materialet tas ned och utrymme för att lagra materialet inför borttransport. Dessa ytor är ofta begränsade och kostnad för personal och tidspress i arbetet gör att det sker i mindre omfattning än vad som är möjligt. Gränsdragningen för när ett överblivet byggmaterial inte längre är en produkt utan har blivit ett avfall kan förtydligas och marknadsföras bland annat i samband med Naturvårdsverkets plan för förebyggande av avfall. Motsvarande gräns när gäller hushållens produkter går gränsen för om personen som äger t ex en cykel väljer att skänka den till en loppmarknad eller lägga det i skrotcontainern på en återvinningscentral. Motsvarande gräns bör gälla även överblivet eller nedplockat byggmaterial. I den nya avfallsförordningen (2011:927) som trädde i kraft den 9 augusti 2011 har förberedelse för återanvändning införts. Detta kan möjligtvis få en del produkter som har kommit att bli avfall återuppstår som produkter. Detta borde dock utgöra ett tillskott till den stora potentiella marknaden för återvinning av produkter som ännu inte hunnit bli avfall, och inte utgöra grunden för återbruksmarknaden på byggvaror. Detta blir en utav utmaningarna vi har i vårt miljöarbete. Detta är ett område vi konkret kan arbeta vidare med.

En fungerande rovdjursförvaltning

Jag har tidigare bloggat om min syn på rovdjursskyddet med betoning på varg. Det kan vara på sin plats att fortsätta att utveckla tankar kring detta. Det är viktigt att dessa frågor inte stannar vid endast vargfrågan utan att vi greppar frågan som helhet. Den utgångspunkt jag har är en utav grundbultarna i kristdemokratisk ideologi, förvaltarskap, som bland annat innebär att vårda och värna om alla levande varelser. Människan ska ta väl hand om djuren och se till att de får leva så naturligt som möjligt. Med det som bakgrund så anser jag , som tangerar regeringens proposition i frågan (SOU:1999:146). Det behövs en tydligare lagstiftning på området. Det är därför lovande att regeringen nu kommit med en proposition i frågan. Den problematik jag i tidigare blogginlägg bekräftas när man läser remisssvaren. I några pekas det på att både varg och järv ligger i farozonen om ny lydelse i 28 § i jaktförordningen. När det gäller järven så kan utredningens mål om att på sikt få till en långsam tillväxt av stammen. När det gäller vargen så är möjligheterna till skyddsjakt som den föreslagna formuleringen medger utgör det ett reellt hot mot den skandinaviska stammen. Den nuvarande jaktförordningens bestämmelser om bestämmelse om skyddsjakt. För att jaktförordningen ska brottsbalkens bestämmelser om nöd föreligga. Lagstiftaren säger alltså i princip att värdet av det man vill skydda vara större det som hotar ens egendom. Om den ändring som utredningen föreslår blir verklighet kommer det att bli tvärtom. Jaktförordningen 28 § kommer att bli så generellt skriven så att allt kommer att bli godtyckligt. Det som problematiserar är att jaktförordningen 28 § kommer att bli så generellt skriven när det gäller angrepp på. Vilken som helst av de stora rovdjursarterna kommer att oavsett situationen och värdet av tamdjuret. En utav utredningen intentioner är att både järven och järvens möjlighet ska ges möjlighet att öka i antal och utbredning. Det är viktigt att förvaltande myndigheter bedömer skyddsjakten utifrån ett nationellt perspektiv och att tamdjursägarens möjligheter vara begränsade. En annan aspekt som framkommer är att man behöver utgå ifrån EU-kommissionens komittédirektiv. Därför är utredningen missvisande när det gäller det referensvärden som utredaren anger. Jag är ingen expert men jag anser att det är viktigt att utredningen också utgår ifrån. De referensvärden som anges är mycket att betrakta som naturvetares önskemål. Man bör ta hänsyn via demografiska sårbarhetsanalyser. Utifrån vetenskapliga fakta grundade kriterier kan samhället, med stöd av arts- och habitatsdirektivet sätta förvaltningsmål för respektive utifrån ett socioekonomiskt ställningstagande. Sverige behöver ett självbestämmande när det gäller rovdjursförvaltningen utifrån nationella och regionella särdrag såväl biologiska som kulturella. Det ger betydligt större hänsynstagande till berörda människor utan att äventyra stammarnas överlevna och skulle vara helt i linje med EU - kommissionens rovdjursriktlinjer och Art- habitatdirektivet. Detta är helt avgörande för att kunna normalisera en mycket infekterad debatt om rovdjuren. Jag kan konstatera att det behövs mer genomlysning i frågan och jag tycker det är bra att nu EU-kommsionären nu tittar vidarei frågan.

Klimatfrågorna kräver blocköverskridande beslut

För en tid sedan så hade jag en debattartikel i Kristdemokraten om att klimatfrågorna kräver blocköverskridande beslut. Jag lägger ut ett utdrag från den för intresserade läsare här på min blogg. Detta är viktigt att ha som utgångspunkt i arbetet i frågorna. Inledningsvis så kan vi konstatera att det finns många och kunniga personer som ofta berättar om hur man kan göra för att vi ska få en bättre och rättvisare värld. Denna kunskap måste vi vara rädda om och förvalta. Vi får inte låsa fast oss vid politisk färg utan vad som måste till är att vi lyssnar in och använder det. Vi kan också konstatera att klimatfrågor och energieffektiviseringsfrågor kräver ett större engagemang hos exempelvis våra kommunpolitiker. Det behövs visioner för framtiden och politiska frågor att jobba med. Det krävs politisk vilja och mod för att ta dessa besvärliga beslut som kan ställa oss till svars.Utan sådan beslut händer det inte mycket med klimatförändringsfrågor på lokal och regional nivå. Politik handlar om att skapa förtroende. Förtroende som förvandlas till röster och mandat.Dessa förvaltar man på bästa sätt. Därför tycker jag att klimatförändringsfrågor samt energieffektiviseringsfrågor inte kan drivas av ett enskilt parti eftersom dessa frågor berör oss alla. Det bör alltså vara en fråga över parti och blockgränser. Att lägga ribban högt i exempelvis i en gemensam miljöplan för våra kommuner och landsting visar om viljan finns hos politiker och tjänstemän. Nu är det alltså dags för nästa steg och se till att visioner blir till handling. Det betyder kort sagt att man visar allvar med det man visar allvar med det man skriver, genom att det återfinns i budgeten för de år planen sträcker sig samt att man tillsätter en arbetsgrupp som jobbar hundra procent för att förverkliga det man vill åstadkomma.Det blir inte lätt men vi har ännu möjlighet att värna framtiden genom en gemensam miljö-och klimatplan. Politiken ska skapa förutsättningar för vi som privatpersoner kan vara delaktiga. Delvis sker detta på riksnivå men en stor del ligger hos lokalpolitikerna. För att förvalta våra resurser såväl miljömässigt och ekonomiskt och för att minimera vår påverkan på jorden till följd av växthuseffekten måste vi agera nu. "Jorden är vår moder. Allt som drabbar jordens och döttrar. Om människan spottar på jorden, spottar hon på sig själv" sa indianhövdingen Seattle år 1815. Det gäller än idag.