onsdag, februari 27, 2013

S och mp kräver svar från regeringen

I en gemensam artikel i SvD kräver Magdalena Andersson (s) och Per Boklund (mp) svar på ett antal frågor av regeringen. Om ungdomsarbetslösheten menar de att regeringen är skyldig till de stora ekonomiska problemen i speciellt Sydeuropa.För den vikande konjunkturen i vård land beror ju som alla med insikt på den svaga euron i dessa länder.Om det inte är Sverige som har det ansvaret, varför skall då vår regering ställas till svars för den? Två år efter valsegern drabbades i stort sett hela världen av den amerikanska finanskrisen.Det drabbade givetvis även vårt land, men dock mindre än vad den nuvarande gör i dagens kris. Trots dessa kriser så är de flesta analytiker medvetna om att Sverige klarast sig mycket bättre än de flesta andra länderna i vår världsdel. Vi ser idag en statsbudget som visar ett plus minus nollresultat, vilket naturligtvis ger oss en styrka. En del av arbetslösheten beror på att så många ungdomar inte fullgör sina studier vid gymnasierna utan skolkar i ganska stor utsträckning från studierna. Jag vill inte skylla enbart på denna bakomliggande faktor utan förstår att det är betydligt mer komplicerad än så. Det är lovande att man n u börjar diskutera just skolfrågor. Ett oerhört viktigt arbete. Beträffande klagomålen i artikeln när det gäller miljön så beskriver måndagens ledare i Aftonbladet hur socialdemokrater i Norrland hur s-politiker kräver att vår sjöfart inte skall behöva anpassa sig till de nya reglerna för hur mycket svavel som skall få finnas i båtarnas bränsle.Sverige går här före EU men kan då med kraft kräva att alla länder måste de nya reglerna.De svenska socialdemokratiska ledamöterna i EU har dock röstat som vår regering vill ha det, allt med tanke på vår miljö.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej!

Mitt inlägg gäller inte en kommentar till ditt inlägg här och det ber jag om ursäkt för. Men jag skriver just nu runt till en rad politiker inom Alliansen.

Jag undrar hur du som Kristdemokrat ser på vinsterna som riskkapitalbolagen gör i skolorna. I och med att den nya skollagen trädde i kraft 2010 tar privata skolkoncerner över en växande del av skolmarknaden. Sedan dess har 2/3 av gymnasierna tagits över av riskkapitalkoncerner.
Lärarna som arbetar på dessa skolor har betydligt sämre avtal och löner, pga av att riskkapitalbolagen ska generera 25-30% vinst varje år. Det innebär bla att jag själv som lärare har fått gå från 18 timmars undervisningstid till 30. Jag har fått mycket mindre planeringstid något som direkt drabbar eleverna. Min arbetsgivare tycker inte att det gör så mycket. Det viktiga är att jag ökar genomströmningen av elever som går ut skolan med ett gärna Väl Godkänt betyg.
Samtidigt som skolans lärare har en extremt hög arbetsbelastning, har vi också fått ta över administratörens uppgifter då man skurit ner på det också, liksom på vaktmästarens och städarens. Jag får alltså stå inför mina elever och byta lysrör i taket under lektionstid och sedan städa elevcafeterian. Allt för att den skolkoncern jag arbetar åt ska kunna tjäna så mycket pengar som möjligt. Jag vet ju att ni Kristdemokrater ser väldigt positivt på utvecklingen med riskkapitaldrivna friskolor.

Jag undrar dock hur du förväntar dig att det på sikt ska gå med kunskapsnivån om man inte investerar pengarna i elevernas kunskaper utan istället på aktieägare?
Såhär skriver Expressen om Sverige och vinsterna i skolan:

http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vinst-hor-inte-hemma-i-skolan/

http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/en-efterlangtad-borgerlig-retratt/

Här är en skrämmande film från UR: http://www.ur.se/Produkter/165323-Varldens-basta-skitskola/Artiklar/De-tjanar-mangmiljonbelopp-pa-skolan

Mvh Gabriel
Tillbaka till bloggen

Daniel Fredriksson sa...

Anonym:

Anonym: Tack för dina intressanta synpunkter.

För mig är en självklar utgångspunkt att familjer i så stor utsträckning som möjligt kunna välja mellan olika barnomsorgsformer. Detsamma gäller skolan. God valfrihet föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet. Enskilda och sammanslutningar av medborgare som bestämmer sig för att driva fristående skolor ska uppmuntras och stödjas av det offentliga. Valet av skola ska vara fritt. Friskolor ska inte betraktas som komplement till den kommunala skolan, de är kort och gott skolor.

Friskolor är den grundläggande förutsättningen för att föräldrar ska kunna välja en skola som passar dem och deras barn. Vi eftersträvar inte att friskolorna ska uppnå en viss andel av skolorna. Hur många skolor som ska finnas av den ena eller andra sorten ska styras av föräldrar och elevers val.