Om gruvbrytning och jordartsmetaller

Brytningen av jordartsmetaller är en aktuell fråga för oss i Jönköping eftersom det planeras brytning av dessa i Norra Kärr, jag har tidigare bloggat om detta här. Som jag tidigare har sagt så kan vi inte utesluta brytning i området. Det man bör ha i åtanke är att vi ska avvakta statens utredning i frågan innan vi drar slutsatser. Man ska b la bryta mineraler till vindkraften. Här behöver vi ta hänsyn till miljöaspekten. Det finns baksidor med vindkraften. En artikel beskriver problematiken om den sällsynta jordartsmetallen neodym som används bl.a. i vindkraftens elgeneratorer (magneter). Jag citerar en artikel i Sydsvenskan som belyser frågan

Till saken hör också att neodym oftast förekommer med andra metaller, bland annat torium, som är en radioaktiv tungmetall. Brytning av neodym sätter därför samma negativa spår i miljön som brytning av uran: omfattande naturförstörelse, radioaktiv strålning, gruvolyckor och sjukdomar

En intressant notering i sammanhanget är en teknik för att återvinna sällsynta metaller. Många sällsynta jordartsmetaller som finns i elektronikprodukter återvinns sällan idag. Ett exempel är lysrörspulver som finns på insidan av lysrör som ger ljus när elektriciteten kopplas in. I pulvret finns sällsynta jordartsmetaller som förutom i lysrör används i elektronikprodukter som platt-tv apparater, kretskort och solceller. Flera återvinningsföretag som tar hand om lysrör sparar lysrörspulver i väntan på att det finns en metod för att kunna använda det på nytt. Tekniken som används på Chalmers för att separera metallerna ifrån lysrörspulvret kallas vätskeseparation. Pulvret blandas i en vätskelösning som innehåller en organisk del och syra av något slag. Metallerna i lysrörspulvret binder sig då till den organiska lösningen och kan genom uppvärmning separeras ifrån vätskan. Beroende på vilka ämnen som forskarna väljer att blanda i vätskan så kan man bestämma vilken metall som ska avskiljas. Innan forskarna har gjort det här har de tagit bort det kvicksilver som finns i lysröret. Det finns andra metoder för att separera metallerna från lysrörspulver, till exempel genom att hätta upp pulvret till en hög temperatur så att metallerna smälter men det krävs energi och anses oekonomiskt. Återvinning av sällsynta jordartsmetaller anses viktig eftersom naturtillgångarna i jordskorpan är begränsade. När det gäller kretskort återvinns basmetallerna, som koppar,zink och bly och även ädelmetallen guld. De sällsynta jordartsmetallerna återvinns inte alls, med några få undanta, utan hamnar i slaggen i smältverken som i sin tur bland annat används vid fyllnadsmaterial till exempel i husgrunder och vägbyggen. Att få fram en återvinningsmetod som kan används i industrin är en utmaning. Exempelvis är det svårt att hitta en process som inte kommer lämna avfall efteråt som inte kan behandlas. De så kallade Neodym-magneterna som förutom Neodym innehåller Järn och Bor.Neodym-magneten är mycket kraftiga permanentmagneter som används bland annat i hårddiskar,högtalare, högtalare, mobiltelefoner,elmotorer och generatorer i exempelvis, vindkraftverk. I detta sammanhang är värt att nämna forskningsprojekt som döpts till Remanence och sammanför europeiska magnettillverkare, återvinningsföretag, forskningsinstitut och akademi för att samla ledande experter inom hela värdekedjan - avkänning, demontering, återvinningstekniker och materialbearbetning. Acreo, bidrar med kompetens inom magnetiska sensorsystem. Tanken är att Neodym ska återvinnas ur Neodym-magneterna som i sin tur extraheras från kasserad elektronisk och elektrisk utrustning. För att lyckas med det måste avancerade sensorer och mekaniska sorterings- och separationsmetoder utvecklas. Målet är att återskapa Neodym i en form som lätt kan återföras till befintlig magnetproduktion, med minsta möjliga energiförbrukning och till låga produktionskostnader samt med bibehållen presentanda i de magnetiska egenskaperna av de producerade Neodymmagneterna. Detta är en intressant utveckling som är värda att ha i åtanke i diskussionen.