Var går politikens gränser ?

I en insändare med rubriken "Vår demokrati behöver fler supportrar" replikerar en debattör mig ifrån min tidigare replik. Jag publicerar min senaste replik för intresserade läsare här på min blogg.Debattören kritiserar mig för mitt ordval om politiker "som lägger sig i"och att detta ger bränsle till debattörer på insändarsidan som dagligen öser sin galla över "politiker".

Inledningsvis vill jag säga att jag tycker demokrati är bland det viktigaste som finns i vårt samhälle - det är ju så vårt samhälle utvecklas. Det är i de små gemenskaperna som dessa värden frodas. Man, vad menar jag då med att när politiker lägger si i människors vardag? Det handlar helt enkelt om vad som är politikens uppgift och vad som inte är det. Det är här vårt fokus i diskussionen bör ligga. Allt är inte politik och allt ska inte vara politik. Men svensk politik har under lång tid präglats av motsatsen - att allt är politik.

Låt mig vara tydlig med att vi inte menar att politiken alltid är onödig eller klåfingrig, inom vissa områden krävs det regleringar. Men politiken borde även inom dessa områden kunna erbjuda mycket större frihet för personer inom de givna ramarna. Det handlar om synen på familjepolitiken, det handlar om de gånger då människor som kommer till Sverige för att söka sig ett bättre liv.

Vidare slår debattören ett slag för demokratin genom att ta exempel ifrån LO-utbildningar om demokrati. Som jag nämnt inledningsvis så delar jag synen på demokratin som en viktig beståndsdel i samhällsbygget. Därför välkomnar jag detta arbete. Denna syn har sin utgångspunkt i det specifika människovärdet, synen på människans ofullkomlighet och människans grundläggande behov av små gemenskaper. Det är rent av så att självaste demokratins kärna utgår ifrån principen om just människovärdet.

Denna värdegrund bör även prägla beteendet medborgare emellan. Det innebär att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra och respekt för de människor man inte är överens med. Värderingen ger skäl för empati och solidaritet, för ett engagemang och ansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband, kön, etnicitet, religion och så vidare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en förutsättning för att konflikter ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas och förtvina. Därmed bereds plats för maktmissbruk, elitism och i förläningen någon form av diktatur.

Debattören lyfter också fram demokratiarbetet i Jönköpings kommun. Detta är ett oerhört viktigt arbete. Demokratin är mycket viktigt och måste ständigt bevaras och återvinnas. Ett konkret exempel på detta är medborgarförslagen. Medborgarförslagen ger alla medborgare i Jönköping möjligheten att lämna förslag kring hur vår kommun kan utvecklas.

Vi kristdemokrater tycker att idén om medborgarförslag är bra och vill stärka medborgarförslagens betydelse genom en bättre och effektivare behandling av förslagen. Beslut i kommunfullmäktige speglar medborgarnas valda ombuds åsikter. Det är så demokratin fungerar.

Som jag tidigare sagt, när politiker försöker styra över människors vardag, så finns det all anledning att se upp.