Gör LO öppet, oavsett partifärg

Nu har återigen LO framfört krav och samarbete med S. Jag tror det är viktigt att diskutera ett fritt och oberoende LO. Jag har tidigare debatterat frågan och jag anser det viktigt att fortsätta diskussionen. Den historiskt starka kopplingen mellan LO och socialdemokraterna har utvecklats till en olycklig relation både för fackets medlemmar och för svensk politik. Relationen mellan den s-ledda fackföreningsrörelsen och socialdemokraterna har fastnat i ren byteshandel. I utbyte mot pengar från LO till partiet och dess valrörelse har socialdemokraterna tillgodosett LO:s krav på bibehållen särställning och makt att blockera förändringar. Varför ska facket ge frikostiga bidrag till ett parti och varför ska LO-ledningen agera tillsammans med företrädare för ett parti? Ett parti som troligtvis inte har majoritet av de röstande LO-medlemmarna vid ett allmänt val. För att bryta med osunda mönster i den fackligt-politiska samverkan i LO-SAP tappning, krävs ett öppet och obundet LO. I Polen har man firat grundandet av den fria fackföreningen Solidaritet. Är det inte hög tid att diskutera ett fritt fack i Sverige också? Sverige är i behov av en modern och tidsenlig fackrörelse. Framtiden fordrar det. Alla som vill delta i det fackliga arbetet bör släppas in oavsett partitillhörighet. I dag förekommer att enskilda personer av en annan partifärg än socialdemokratisk tvingas bort från sina förtroendeposter av förbundsledningar. Detta är mycket olyckligt för det fackliga arbetets förtroende. Det finns betydande värde i en fackförening som kämpar för sina medlemmars intressen, inte minst när det gäller löner och arbetsvillkor. Det är då av yttersta vikt att alla som vill engagera sig aktivt också möts med respekt. Det bör vara en angelägen uppgift för LO att samverka med alla som vill delta i det fackliga arbetet, oavsett vilket parti de sympatiserar med. Många avstår i dag från medlemskap eller att kandidera till fackliga förtroendeposter av politiska skäl. Tål facket inte oliktänkande? Det är inte svårt att namnge personer som efter osunda och antidemokratiska påtryckningar tvingats bort från fackliga förtroendeuppdrag. LO har alldeles uppenbart blivit allt mindre lyhört för sina medlemmars åsikter. LO-medlemmarna känner större samhörighet med fredsrörelsen, miljörörelsen och idrottsrörelsen än de känner med arbetarrörelsen. Men allvarligast är kanske att LO kommit att agera på ett sätt som strider mot vad de flesta svenskar uppfattar som god etik och moral. Bara en facklig rörelse som hämtar sin näring från en köpslagan med ett parti kan uppträda som LO gör. Därför vill vi kristdemokrater vädja till LO:s förbundsledning: Öppna det fackliga arbetet för alla – släpp även in dem som inte har ”rätt” partibok! Detta är av största vikt för det svenska samhället. Facket har en mycket viktig roll att spela i arbetet med ett modernt, konkurrenskraftigt Sverige med välstånd för de anställda i en allt mer globaliserad tillvaro.

Gruvbrytning i Norra Kärr

Jag fortsätter att blogga om förvaltarskapet. Denna tanke inrymmer såväl att vi ska förvalta de resurser vi fått i form av jord som ekonomisk förvaltarskap, att man är rädd om de medel som finns och förvaltar den. En viktig utgångspunkt är att de ekologiska konsekvenserna av vårt handlande är ofta långsiktigt, det finns en tydlig konsekvens för kommande generationer och de ekologiska förutsättningar vi lever under är resultatet av tidigare generationers. Med det som så ser jag det självklart att diskutera om jordartsmetaller i synnerhet nu till diskussionen om gruvbrytning i Norra Kärr. Jag tänkte inledningsvis beskriva lite om området, för att sedan komma till en mer ingående diskussion. Gruvprojektet Norra Kärr är ett projekt som syftar till att undersöka om området, 15 kilometer norr om Gränna här i Jönköpings kommun är en lämplig plats för brytning av vissa sällsynta jordartsmetaller.Fyndigheten upptäcktes och beskrevs 1906 av geologen Alfred Thörnebohm. Under och strax efter andra världskriget sökte Sverige av utlandet oberoende tillgång till strategiska mineraler och Boliden AB fick rätt till brytning som påbörjades 1949. Boliden bedömde att med den tidens teknik skulle separation av nefelin från fältspat och ägerin bli svår. Samtidigt hittades rika förekomster av monazit och zirkon i Brasilien. Jag ska inte gå in på de exakta detaljerna av detta p ga utrymmesskäl. Protester och främst har risken för nedsmutsning av Vättern, som försörjer 300 000 människor och är Sverige största dricksvattentäkt och femte största i Europa, framhållits.Mer generella invändningar har också framhållits, bland annat av Aktion Rädda Vättern. I sitt yttrande visade man på verksamhetens behov av syror och giftiga kemikalier cirka 1,5 kilometer från Vätterns östra strandlinje, vilket, tillsammans med sjöns långa omsättningstid (60 år), gör att effekterna av utsläpp kan bli långvariga. Aktionsgruppen hade också farhågor för vad sprängningar skulle kunna åstadkomma i form av sprickbildning. Det finns ett par olika aspekter som vi bör ha i beaktande när vi talar om gruvbrytningen i Norra Kärr. I det yttrande som länsstyrelsen skrev så framkommer det att inom ramen för det tänkta koncessionsområdet kommer att påverka Natura 2000- områden. Hur bakgrundshalter som tungmetaller såsom uran, torium och en bedömning för hur dessa ämnen sprids i samband gruvbrytningen ska presenteras (om så inte gjorts). Enligt miljöbalken ska en användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde. En beskrivning av de olika Natura 2000-områdena Vättern, Vändelstorp, Narbäck samt Holkaberg kommer att påverkas. Detta är ett tungt skäl att noga konsekvensanalysera innan gruvbrytning sker. Ödeshögs kommun ansåg i sitt yttrande att en riskbedömning behöver göras om hur uppkommet förenat vatten kan påverka omgivande yt- och grundvatten. Vidare anser kommunen att ansökan bör kompletteras med en markundersökning som utvisar eventuell sprickbelägenhet och utsträckning av eventuella förkastningar. Länsstyrelsen i Östergötland har yttrat sig avseende påverkan i Östergötlands län. ”Länsstyrelsen i Östergötland anser att miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med en redogörelse för Natura 200-området”. Vidare sägs ”Länsstyrelsen Östergötland anser ändock att miljökonsvesnbeskrivningen kan utgöra underlag för för bedömning av tillämpningen i miljbalken. Med beaktande av närheten till Vättern förutsätter Länsstyrelsen Östergötland att bolaget tillser att en framtida gruvverksamhet inte leder till försämring av Vätterns vattenkvalité.” Även yttranden från naturskyddsföreningen samt av närboende. Naturskyddsföreningens yttrande framhåller särskilt att Vättern som dricksvattentäkt måste skyddas. Den framhåller också att brytningen inte är långsiktig och att den under kort tid kommer att medföra en stor miljöbelastning. Självklart ska vi inte utesluta en eventuell brytning i Norra Kärr men behöver som sagt konsekvensanalyseras. Hoppas på att ha ovanstående i beaktande i diskussionen och i beslutsfattandet.

Rovdjurspolitiken i Finland

I debatten om vargen så lyfts ofta situationen i Finland upp. Mina farhågor att man hamnar bortom det kontrollerbara om man öppnar upp för ytterligare jakt bekräftas om man ser till hur situationen där ser ut av rovdjur.Finland brukar lyftas upp som en föregångare i debatten, men förhåller det sig verkligen så ? Hur situationen i Finland ser ut läser jag läser olika artiklar i ämnet så framkommer en bild av att. Det anordnades ett seminarium på Skansen i Stockholm under rubriken ”Sveriges Vildnad”. En av de ditresta talarna var Madeleine Nyman som arbetat med rovdjursfrågor på departementsnivå i grannlandet Finland. Hennes slutsats om den förda rovdjurspolitiken är att den i stort är ett misslyckande. För oss svenskar kan det te sig märkligt då det trots allt bedrivs en jämförelsevis omfattande förebyggande jakt på varg mot vår helt obefintliga dito.Resultatet av konflikterna är att förtroendet för förvaltande myndigheter och forskare hos lokalbefolkningen är lågt. Samarbetet mellan de två i form av rovdjursobservationer har slutat att fungera vilket lett till att få rapporter om observationer numera görs.Fenomenet är välkänt även i Sverige och har noterats överallt där förtroendet sviktat. Hur ser då skadorna ut i Finland ?. Finska motsvarigheten till svenska Viltskadecenter sammanställer också de statistik över vargens skadeverkningar. När vargar angriper, dödar och konsumerar hundar berörs människor lite extra. När en jakt- eller sällskapshund dödas av varg är det början till en lokal konflikt enligt finska Viltcenter. Sammanlagt har 90 hundar dödats mellan 2010 och 2012. Nästan en tredjedel av dessa har dödats på ett fåtal platser vilket enligt Viltcenter kan bero på att vissa vargar verkar specialisera sig på hundar som byte. Under 2011 dödade ett par vargar åtta hundar i Khumo. I de norra delarna av Finland är problemet inte lika stort vilket förklaras med att området är avsatts till renskötsel varför vargarna oskadliggörs tämligen omgående. Totalt har 37 vargar skjutits i regionen under perioden samtidigt som fyra hundar dödats. Samtidigt har endast sju vargar skjutits i de södra delarna av landet där lejonparten av alla hundar dödats under samma period. Enligt vargforskaren så är det osäker väg att gå Att skjuta en enskild varg där hundar angrips. Att skjuta en varg kan förändra flockens beteende och utfallet kan bli tvärtom mot vad man önskat. Enda vägen att gå för att med säkerhet få slut på angreppen är att skjuta bort hela flocken, vilket med nuvarande politik inte är möjligt. Man ska inte förringa de problem som följer i rovdjurens spår. Jag och flera förstår att förstår att det är en fruktansvärd upplevelse att förlora boskap och hundar. Vi inser också hur frustrerande det kan vara att ägna ytterligare tid och pengar åt säkrare stängsling. Eftersom öppna landskap och den biologiska mångfald som djurhållningen bär upp är ett gemensamt nationellt ansvar måste vi alla vara med och bära kostnaden. Stödet till de drabbade ska vara generöst. Vi måste klara både livskraftiga rovdjursstammar och att bevara ett levande kulturlandskap. Lägg därtill till att enligt en artikel i tidsskriften Nature minskar 75 procent av världens stora rovdjur (med en vikt över 15 kg) i antal. Drygt hälften av dem har förlorat mer än halva sitt utbredningsområde. Varje land måste ta sitt ansvar för att bereda rovdjuren livsrum. Artikeln i Science stryker också under rovdjurens centrala roll i ekosystemen. Jag skulle kunna fortsätta att beskriva läget men väljer att stanna här. Det är av största vikt att även rovdjuren har sin självklara plats i vår natur.

Rovdjurens betydelse för biologisk mångfald

En ständigt återkommande fråga rör vargen. I min lokaltidning duggar insändare i frågan. Jag vill inledningsvis vara tydlig med att jag respekterar de känslor som mötet med rovdjuren skapar. Ibland kan bara mötet med ett rovdjur skapa stor rädsla samt att man känner sig hotad. De skador som uppkommer på grund av ett rovdjur, kanske speciellt för renskötseln och jordbrukare är naturligtvis beklaglig och viktig att man har med sig när man till sist landar i ett ställningstagande. Jag har läst en del artiklar hur rovdjuren påverkar den biologiska mångfalden och tänkte fokusera på den. Samtidigt är det viktigt att rovdjuren får en bevarandestatus. Rovdjuren är viktiga för den biologiska mångfalden.Förlusten av biologisk mångfald och utarmning av är två stora vetenskapliga och samhälleliga utmaningar. Därför beslutade regeringen redan 2001 om en särskild satsning på forskningsområdet biologisk mångfald. Under åren 2002–2006 fördelade Formas och Vetenskapsrådet över 630 miljoner kronor till området. Projekten löpte med varierande längd till och med år 2009. Därefter genomförde Formas och Vetenskapsrådet under 2010 en utvärdering av satsningen. Syftet var att se vilka effekter och stimulanser som blivit följden. När stora rovdjur etablerar sig sig i ett område leder det ofta till olika effekter på andra arter i ekosystemet. Hur påverkas då andra arter i ett ekosystem av vargstammens ökning eller minskning? Etablering av varg i Sverige hotar inte lodjurens existens trots att de till viss del livnär sig på samma bytesdjur. Vargen lämnar också kadaverrester som blir mat för asätare året om. LODJURETS ÅTERKOMST till ett område ändrar ekosystemets struktur. I ett pågående forskningsprojekt undersöks hur effekten av stora rovdjur varierar i tid och rum i Norden med särskilt fokus på lodjuret. Som jag tidigare väcker känslor. En del människor ser dem som ett positivt inslag i sin vardagsmiljö, andra reagerar med oro och rädsla. Detta bidrar till kontroverserna kring rovdjurens utbredning. Uthållig samexistens mellan människa och rovdjur kräver djupare förståelse för människans grundläggande reaktioner gentemot rovdjuren. Forskare studerar stora rovdjur i ett psykologiskt perspektiv. Om man menar allvar med ambitionerna att bevara den biologisk mångfalden och fungerande ekosystem i Sverige, är det viktigt att man förstår att de stora rovdjuren samspelar med den natur de lever i.Det är en av de slutsatser som Andrés Ordiz, zoolog och forskare i det skandinaviska björnprojektet slår fast i en rapport som tagits fram av Svenska Rovdjursföreningen. Ordiz har på föreningens uppdrag sammanställt aktuell vetenskaplig kunskap om de stora rovdjurens ekologiska roll, med särskilt fokus på de fyra stora rovdjuren i Skandinavien - varg, björn, lo och järv. Ju mer växter ekosystemen kunde producera, desto mer mat fanns det för växtätarna. Och ju fler växtätare, desto mer mat för rovdjuren. I dag finns en stor mängd data som visar att det inte är så enkelt. Produktiviteten och nerifrån-upp-processerna har stor betydelse, men ekosystem formas också av samband och processer i motsatt riktning, från de stora rovdjuren i toppen av näringskedjorna. Rovdjurens närvaro får effekter som sprider sig nedåt genom i ekosystemen. Uppifrån-ned-kontroll är starkare och vanligare än man tidigare ansett och tycks dessutom spela särskilt stor roll i ekosystem på nordliga breddgrader. Man skulle kunna gå in mer ingående i rapportens slutsatser men jag väljer att stanna där på grund av utrymmesskäl. jag kommer fortsätta att bevaka frågorna. Det är också viktigt att vi förstår frågornas komplexitet.

Folkbildningstanken är viktig

Har nu börjat att blogga igen efter att jag har hållt uppe lite. Anledningen till detta är att jag eventuellt ska byta adress till min blogg men jag lovar att jag ska fortsätta på den här adressen ett tag till iaf. Glädjande nog läser jag att folkbildningsminister Maria Ernholm nyligen anordnade en hearing som utbildningsdepartementet. Anledningen till detta är att regeringen nu tänker lägga en ny folkbildningsproposition till riksdagen i vår och vill nu ha synpunkter för alla dom som representerar medlemmarna i folkbildningsrådet, huvudmän för för folkhögskolor och studieförbund. Detta är en väldigt viktigt område ur många synvinklar och jag kommer att följa utvecklingen i detta område. Vi kristdemokrater borde fortsätta att bevaka utvecklingen. Det är glädjande att se att regeringen tar folkbildningstanken på allvar genom att tillsätta denna utredning.