Gruvbrytning i Norra Kärr

Jag fortsätter att blogga om förvaltarskapet. Denna tanke inrymmer såväl att vi ska förvalta de resurser vi fått i form av jord som ekonomisk förvaltarskap, att man är rädd om de medel som finns och förvaltar den. En viktig utgångspunkt är att de ekologiska konsekvenserna av vårt handlande är ofta långsiktigt, det finns en tydlig konsekvens för kommande generationer och de ekologiska förutsättningar vi lever under är resultatet av tidigare generationers. Med det som så ser jag det självklart att diskutera om jordartsmetaller i synnerhet nu till diskussionen om gruvbrytning i Norra Kärr. Jag tänkte inledningsvis beskriva lite om området, för att sedan komma till en mer ingående diskussion. Gruvprojektet Norra Kärr är ett projekt som syftar till att undersöka om området, 15 kilometer norr om Gränna här i Jönköpings kommun är en lämplig plats för brytning av vissa sällsynta jordartsmetaller.Fyndigheten upptäcktes och beskrevs 1906 av geologen Alfred Thörnebohm. Under och strax efter andra världskriget sökte Sverige av utlandet oberoende tillgång till strategiska mineraler och Boliden AB fick rätt till brytning som påbörjades 1949. Boliden bedömde att med den tidens teknik skulle separation av nefelin från fältspat och ägerin bli svår. Samtidigt hittades rika förekomster av monazit och zirkon i Brasilien. Jag ska inte gå in på de exakta detaljerna av detta p ga utrymmesskäl. Protester och främst har risken för nedsmutsning av Vättern, som försörjer 300 000 människor och är Sverige största dricksvattentäkt och femte största i Europa, framhållits.Mer generella invändningar har också framhållits, bland annat av Aktion Rädda Vättern. I sitt yttrande visade man på verksamhetens behov av syror och giftiga kemikalier cirka 1,5 kilometer från Vätterns östra strandlinje, vilket, tillsammans med sjöns långa omsättningstid (60 år), gör att effekterna av utsläpp kan bli långvariga. Aktionsgruppen hade också farhågor för vad sprängningar skulle kunna åstadkomma i form av sprickbildning. Det finns ett par olika aspekter som vi bör ha i beaktande när vi talar om gruvbrytningen i Norra Kärr. I det yttrande som länsstyrelsen skrev så framkommer det att inom ramen för det tänkta koncessionsområdet kommer att påverka Natura 2000- områden. Hur bakgrundshalter som tungmetaller såsom uran, torium och en bedömning för hur dessa ämnen sprids i samband gruvbrytningen ska presenteras (om så inte gjorts). Enligt miljöbalken ska en användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde. En beskrivning av de olika Natura 2000-områdena Vättern, Vändelstorp, Narbäck samt Holkaberg kommer att påverkas. Detta är ett tungt skäl att noga konsekvensanalysera innan gruvbrytning sker. Ödeshögs kommun ansåg i sitt yttrande att en riskbedömning behöver göras om hur uppkommet förenat vatten kan påverka omgivande yt- och grundvatten. Vidare anser kommunen att ansökan bör kompletteras med en markundersökning som utvisar eventuell sprickbelägenhet och utsträckning av eventuella förkastningar. Länsstyrelsen i Östergötland har yttrat sig avseende påverkan i Östergötlands län. ”Länsstyrelsen i Östergötland anser att miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med en redogörelse för Natura 200-området”. Vidare sägs ”Länsstyrelsen Östergötland anser ändock att miljökonsvesnbeskrivningen kan utgöra underlag för för bedömning av tillämpningen i miljbalken. Med beaktande av närheten till Vättern förutsätter Länsstyrelsen Östergötland att bolaget tillser att en framtida gruvverksamhet inte leder till försämring av Vätterns vattenkvalité.” Även yttranden från naturskyddsföreningen samt av närboende. Naturskyddsföreningens yttrande framhåller särskilt att Vättern som dricksvattentäkt måste skyddas. Den framhåller också att brytningen inte är långsiktig och att den under kort tid kommer att medföra en stor miljöbelastning. Självklart ska vi inte utesluta en eventuell brytning i Norra Kärr men behöver som sagt konsekvensanalyseras. Hoppas på att ha ovanstående i beaktande i diskussionen och i beslutsfattandet.