Gör LO öppet, oavsett partifärg

Nu har återigen LO framfört krav och samarbete med S. Jag tror det är viktigt att diskutera ett fritt och oberoende LO. Jag har tidigare debatterat frågan och jag anser det viktigt att fortsätta diskussionen. Den historiskt starka kopplingen mellan LO och socialdemokraterna har utvecklats till en olycklig relation både för fackets medlemmar och för svensk politik. Relationen mellan den s-ledda fackföreningsrörelsen och socialdemokraterna har fastnat i ren byteshandel. I utbyte mot pengar från LO till partiet och dess valrörelse har socialdemokraterna tillgodosett LO:s krav på bibehållen särställning och makt att blockera förändringar. Varför ska facket ge frikostiga bidrag till ett parti och varför ska LO-ledningen agera tillsammans med företrädare för ett parti? Ett parti som troligtvis inte har majoritet av de röstande LO-medlemmarna vid ett allmänt val. För att bryta med osunda mönster i den fackligt-politiska samverkan i LO-SAP tappning, krävs ett öppet och obundet LO. I Polen har man firat grundandet av den fria fackföreningen Solidaritet. Är det inte hög tid att diskutera ett fritt fack i Sverige också? Sverige är i behov av en modern och tidsenlig fackrörelse. Framtiden fordrar det. Alla som vill delta i det fackliga arbetet bör släppas in oavsett partitillhörighet. I dag förekommer att enskilda personer av en annan partifärg än socialdemokratisk tvingas bort från sina förtroendeposter av förbundsledningar. Detta är mycket olyckligt för det fackliga arbetets förtroende. Det finns betydande värde i en fackförening som kämpar för sina medlemmars intressen, inte minst när det gäller löner och arbetsvillkor. Det är då av yttersta vikt att alla som vill engagera sig aktivt också möts med respekt. Det bör vara en angelägen uppgift för LO att samverka med alla som vill delta i det fackliga arbetet, oavsett vilket parti de sympatiserar med. Många avstår i dag från medlemskap eller att kandidera till fackliga förtroendeposter av politiska skäl. Tål facket inte oliktänkande? Det är inte svårt att namnge personer som efter osunda och antidemokratiska påtryckningar tvingats bort från fackliga förtroendeuppdrag. LO har alldeles uppenbart blivit allt mindre lyhört för sina medlemmars åsikter. LO-medlemmarna känner större samhörighet med fredsrörelsen, miljörörelsen och idrottsrörelsen än de känner med arbetarrörelsen. Men allvarligast är kanske att LO kommit att agera på ett sätt som strider mot vad de flesta svenskar uppfattar som god etik och moral. Bara en facklig rörelse som hämtar sin näring från en köpslagan med ett parti kan uppträda som LO gör. Därför vill vi kristdemokrater vädja till LO:s förbundsledning: Öppna det fackliga arbetet för alla – släpp även in dem som inte har ”rätt” partibok! Detta är av största vikt för det svenska samhället. Facket har en mycket viktig roll att spela i arbetet med ett modernt, konkurrenskraftigt Sverige med välstånd för de anställda i en allt mer globaliserad tillvaro.