Ekologismen har funnit inspiration i den ekosofiska filosofin såsom den tolkats av de norske filosofen Arne Naess (bilden)I det postmoderna samhället har alternativ förts in i den politiska debatten och det ideologiska landskapet. De sammanhållna ideologiska systemen har brutits upp medan människors engageman riktas mot enskilda fördelnings-och miljöfrågor. Den så kallade Attac-rörelsens olika grenar är ett uttryck för detta.
Industrisamhällets belastning på natur och miljö har under de senaste decennierna höjt miljömedvetenheten. Under 1980-talet växte sig gröna miljöpartier sig starka i Europa,medan det breda miljöengagemanget idag har fånmgats upp av de redan etablerade politiska krafterna.
Det ekologiska tänkande som vägleder den gröna miljörörelsen i Europa hålls samman av en gemensam ekologisk livsåskådning. I denna tenderar solidariteten med djur,natur och det ekologiska systemet jämställas med solidariteten med andra människor.Kravet på en radikal omorganisation av industrisamhället kommer till uttryck i föreställningen om ekologisk balans och människan som en del av naturen,snarare än att se henne som dess herre.
Ekologismen har funnit inspiration i den ekosofiska filosofin såsom den tolkats av den norske filosofen Arne Naess. I ett ekologiskt samhälle ska enligt hopnom näringsliuv,livsstil och konsumtion präglas av "vördnad för växterna och djurens liv..och eglitarism i biosfären." Människa ingår därför som en viktig del i det ekologiska systemet, med en relativisering av människovärdet till följd.
Man kan se en koppling till socialismen i de tyska ekologisternas hänvisning till "konkurrensekonomin" och utsugningen av människan såsom oförenliga med en ekologisk politik. Medan det tillväxtinriktade industrisamhället sägs skapa social upplösning vill ekologismen återskapa det förindustriella samhällets tänkta trygghet och harmoni. I centrum står statsmakten som de ekologiska och ekonomiska regleringarnas främsta verktyg, medan när- och lokalsamhället utgör det ekologiska samhällets viktigaste enhet.
De små sociala nätverken bildar utgångspunkten för ekologismens så kallade basdeomokrati.Direkta aktioner och kravet på folkomröstningar kompletterar det representativa systemet,Även näringslivet ska inordnas under basdemokratin och omvandlas till en självförvaltning utan hierarkiska strukturer och präglad av vad man kallar "mjuk teknik",återanvändning, lokal och nationell produktion och minskat beroende av världsmarknaden. Självförverkligande och självbestöämmande präglar visionen av framtidssamhället. Genpom tron att det alienerade arbetet avskaffas genom bland annat förkortad sarbetstid,finns likheten med den socialistiska utopin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar