Rovdjurens betydelse för biologisk mångfald

En ständigt återkommande fråga rör vargen. I min lokaltidning duggar insändare i frågan. Jag vill inledningsvis vara tydlig med att jag respekterar de känslor som mötet med rovdjuren skapar. Ibland kan bara mötet med ett rovdjur skapa stor rädsla samt att man känner sig hotad. De skador som uppkommer på grund av ett rovdjur, kanske speciellt för renskötseln och jordbrukare är naturligtvis beklaglig och viktig att man har med sig när man till sist landar i ett ställningstagande. Jag har läst en del artiklar hur rovdjuren påverkar den biologiska mångfalden och tänkte fokusera på den. Samtidigt är det viktigt att rovdjuren får en bevarandestatus. Rovdjuren är viktiga för den biologiska mångfalden.Förlusten av biologisk mångfald och utarmning av är två stora vetenskapliga och samhälleliga utmaningar. Därför beslutade regeringen redan 2001 om en särskild satsning på forskningsområdet biologisk mångfald. Under åren 2002–2006 fördelade Formas och Vetenskapsrådet över 630 miljoner kronor till området. Projekten löpte med varierande längd till och med år 2009. Därefter genomförde Formas och Vetenskapsrådet under 2010 en utvärdering av satsningen. Syftet var att se vilka effekter och stimulanser som blivit följden. När stora rovdjur etablerar sig sig i ett område leder det ofta till olika effekter på andra arter i ekosystemet. Hur påverkas då andra arter i ett ekosystem av vargstammens ökning eller minskning? Etablering av varg i Sverige hotar inte lodjurens existens trots att de till viss del livnär sig på samma bytesdjur. Vargen lämnar också kadaverrester som blir mat för asätare året om. LODJURETS ÅTERKOMST till ett område ändrar ekosystemets struktur. I ett pågående forskningsprojekt undersöks hur effekten av stora rovdjur varierar i tid och rum i Norden med särskilt fokus på lodjuret. Som jag tidigare väcker känslor. En del människor ser dem som ett positivt inslag i sin vardagsmiljö, andra reagerar med oro och rädsla. Detta bidrar till kontroverserna kring rovdjurens utbredning. Uthållig samexistens mellan människa och rovdjur kräver djupare förståelse för människans grundläggande reaktioner gentemot rovdjuren. Forskare studerar stora rovdjur i ett psykologiskt perspektiv. Om man menar allvar med ambitionerna att bevara den biologisk mångfalden och fungerande ekosystem i Sverige, är det viktigt att man förstår att de stora rovdjuren samspelar med den natur de lever i.Det är en av de slutsatser som Andrés Ordiz, zoolog och forskare i det skandinaviska björnprojektet slår fast i en rapport som tagits fram av Svenska Rovdjursföreningen. Ordiz har på föreningens uppdrag sammanställt aktuell vetenskaplig kunskap om de stora rovdjurens ekologiska roll, med särskilt fokus på de fyra stora rovdjuren i Skandinavien - varg, björn, lo och järv. Ju mer växter ekosystemen kunde producera, desto mer mat fanns det för växtätarna. Och ju fler växtätare, desto mer mat för rovdjuren. I dag finns en stor mängd data som visar att det inte är så enkelt. Produktiviteten och nerifrån-upp-processerna har stor betydelse, men ekosystem formas också av samband och processer i motsatt riktning, från de stora rovdjuren i toppen av näringskedjorna. Rovdjurens närvaro får effekter som sprider sig nedåt genom i ekosystemen. Uppifrån-ned-kontroll är starkare och vanligare än man tidigare ansett och tycks dessutom spela särskilt stor roll i ekosystem på nordliga breddgrader. Man skulle kunna gå in mer ingående i rapportens slutsatser men jag väljer att stanna där på grund av utrymmesskäl. jag kommer fortsätta att bevaka frågorna. Det är också viktigt att vi förstår frågornas komplexitet.