Växthuseffekten - en hållbar teori?

I Expressen fanns för en tid sedan en artikel med rubriken "Expressen, gå inte på klimatbluffen", skriven av Peter Stilbs och Åke Ortmark. Det finns all anledning att debattera miljöfrågorna - där vi kristdemokrater har en unik syn med förvaltarskapet som ledstjärna. Det är viktigt att vi lyssnar till expertisen, som vi ska ha respekt för.Jag tror inte vi är för mer att vi ska lyssna på varandra och inte hamna i en polariserad debatt. Jag är beredd att lyfta på stenar som inte lyfts för att nå upp till en politik som är hållbar. Råkade förresten förbi en rapport av Världsnaturfonden (WWF) där man menar att det krävs snabba beslut för att rädda snöleoparden. Enligt rapporten riskerar en tredjedel av de områden där snöleoparden lever bli obeboeliga om inte den globala uppvärmningen begränsas. Ett varme klimat riskerar att höja trädgränsens, vilket i sin tur får bönder att odla sina grödor på högre höjder som gör att snöleoparden trängs in i allt mindre områden. Vidtas inte åtgärder riskerar snöleoparden att dö ut,varnar WWF. Idag beräknar beräknas det finnas omkring 4 000 snöleoparder, men antalet minskar till följd av krympande habitat,tjuvjakt och konflikter med människor. Var femte snöleopard beräknas ha försvunnit de senaste 16 åren. Detta har jag tidigare bloggat om. Och vi saknar inte utmaningar. De koldioxidutsläpp som är boven i detta drama har uppmärksammats på flera håll.Trots detta lyser ändå de riktigt skarpa förslagen med sin frånvaro. Går vi till vårt partis historia så var det redan när Kristdemokraterna bildades i mitten på 1960-talet var miljön en av de viktigaste frågorna, vilket föranledde hånfulla kommentarer från ledarsidor som kallade dåvarande KDS för ”luft- och vattenpartiet”. Det mesta av det miljöengagemang som fanns i partipolitiken under 60- och 70-talet och början på 80-talet fanns på den borgerliga planhalvan. Men vänstersidan de senaste decennierna allt mer tagit över miljödiskussionen. Detta bör vara en anledning till självkritik. Vi behöver fatta kloka beslut. Det avgörande arbetet gör vi, du och jag i klimatarbetet men det behövs också en politisk uppslutning i dessa frågor - som i mångt och mycket är en ödesfråga för vår planet.I debatten gäller det att se till den vetenskapliga evidensen som bygger på forskning - självklart ska man vara lyhörd till samtliga fakta som presenterats. En faktor man bör titta på är vilka artiklar som publicerats i vetenskapliga magasin - tittar man på dom artiklar som publicerats är det förvånande få av dessa "kritiker" som fått sina artiklar publicerade. I sammanhanget så kan det diskuteras hur man ska se på vetenskap.Vetenskapsteori och forskningsmetodik är ett svårartat ämne som kräver mycket och är omfattande så jag ska inte gå in i detta djupare men några principer bör nämnas som speglar mitt förhållande till vetenskap.För det första, alla vetenskapliga teorier, kräver att man förnyar sin kunskapsbank. Forskning och vetenskap utgör källan till förnyad kunskap. Vetenskap kan sägas vara all studie av systematisk kunskap. Mer strikt definierad ska vetenskap förutsätta användandet av vetenskaplig metod. Vetenskap kan i vid bemärkelse sägas vara varje användning av vetenskaplig metod. Hur denna ska användas finns det många åsikter om. Många filosofier har funderat på saken och haft olika åsikter genom historien. Ett vanligt sätt att definiera forskning är att kort och gott säga: ”forskning är sökande efter ny kunskap”. Men det gör vi alla ständigt och med denna vida definition är ju alla forskare! En bättre definition som särskiljer vetenskaplig forskning från det vardagliga kunskapssökandet är att vetenskaplig forskning innebär problemlösning och därmed ny kunskap genom ett kontrollerat och systematiskt kunskapssökande. Det finns också problem med olika slags miljöbilar som så mycket annan teknik. Det är därför det är så viktigt att ha en ny fordonsflotta, ta bara ett exempel ifrån vissa elbilssorter som är miljöfarliga, men det är också miljöfarligt med äldre bilar. Det är b la därför det är viktigt med en hög skrotningspremie. Klimatförändring, brist på sötvatten, avverkning av urskogar,ökenutbredning och kärnkraftens avfall är exempel på miljöproblem som hotar människans överlevnad. Problemen hänger samman, både med varandra och med fattigdom, och ytterst leder till människors ofrihet och orättvisor mellan generationer eller människor i olika delar av världen.Många människor lever i svår fattigdom pågrund av att naturresurserna tär för hårt för att överleva.Det är också de långsiktiga försörjningsmöjligheterna som undergrävs i takt med att jorden överbrukas,vattnet förorenas och skogen bränns ned. Fortfarande är det vi i den rikavärlden som konsumerar stora mängder energi och råvaror, producerar sopor och förorenar luften. Den rikaste femtedelen av världens befolkning förbrukar 80 procent av resurserna. Sedan 1950-talet har koldioxidutsläppen ökat fyra gånger och en växande anledning till luftföroreningarna är transporterna. När det kommer till klimatdiskussionen så är den mångfacetterad.En naturlig växthuseffekt har så gott som alltid funnits på jorden, tack vare naturligt förekommande vattenånga och koldioxid i atmosfären. Den naturliga växthuseffekten har också varierat genom tiderna. Med den förstärkta växthuseffekten menas idag en ökning i växthuseffekten som är utöver naturliga variationer. Växthuseffektens förstärkning beror på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som ger ändringar i atmosfärens sammansättning. De klimatförändringar som det resulterar i uppstår när klimatsystemet strävar efter att återskapa strålningsbalansen. Den kanske mest omtalade förändringen är att det blir varmare vid jordens yta. Klimatets förändring vid en förstärkt växthuseffekt är dock komplex och omfattar flera aspekter av klimatsystemet. För mer ingående läsning rekommenderar jag meteorologen Markku Rummukainens forskning på växthuseffekten.