Vad säger forskningen om invandringens påverkan på ekonomin ?

Ett vanligt sätt att resonera kring invandringen är att den ses tärande ekonomiskt. Det finns ny kunskap i detta område och jag tänkte skrapa lite på ytan i denna debatt. Min förhoppning är att dessa aspekter ska bidra i debatten i frågan som ofta är polariserad. För det första kan vi konstatera att lönsamhet inte är det främsta argumentet för invandring. Att ge människor på flykt en fristad och möjlighet att söka lyckan på annan ort väger tyngre. Det är också svårt att beräkna de dynamiska effekter som invandringen medför då invandrare kommer med speciella kompetenser och entreprenöriella idéer. Faktum är att många av Sverige främsta företag är startade av invandrare. Det finns dock en tydlig uppfattning av den ekonomiska påverka och acceptans för migration - det är därför viktigt att också se vad forskningen säger om effekterna. Vi fick för ett par år sedan ny kunskap om invandringens påverkan på statsfinanserna. OECD:s rapport International Migration Outlook 2013 tittar på ekonomisk påverkan (exklusive dynamiska effekter) av invandrare i 27 rika länder, inklusive Sverige, och kommer fram till att invandringen antingen har en positiv eller mycket liten negativ inverkan på de svenska offentliga finanserna. Under 2013 publicerade OECD rapporten ”International Migration Outlook 2013” som tittar på ekonomisk påverkan av invandrare (definierat som utrikes födda) i 27 rika länder. Rapportens slutsatser visar att invandrare generellt har en positiv eller mycket liten negativ inverkan på ländernas statsfinanser. Jag kan bara ta några axplock i denna diskussion. För det första Invandringen ökar i OECD-länderna, men ligger fortfarande långt under nivåerna före krisen. För det andra så ser vi att antalet internationella studenter ökar ständigt och översteg 2,6 miljoner under 2010.För det tredje under den tid som rapporten behandlar (2011) ökade antalet asylsökande till OECD-länderna med mer än en femtedel. De främsta destinationerna för asylsökande är USA,Frankrike och Tyskland.Ökningen berodde då på den arabiska vården. Jag tar upp detta exempel därför att rapporten tar upp det - nu står vi inför utmaningar där än mer visar på vikten av att människor som kommer hit, undan krig, förföljelse och tortyr. Än mer kommer vikten av att vi värnar asylrätten, med människovärdet i centrum, det är viktigt att ha med sig. Vi kan också se att migranternas ställning på arbetsmarknaden har försämrats de senaste åren. I genomsnitt har arbetslösheten bland de utrikesfödda ökat med fem procentenheter mellan 2008 och 2012, jämfört med 3 procentenheter för de infödda. I genomsnitt är var åttonde OECD-invånare född utomlands. Denna bakgrund är mest till för en bakgrund och trender när det gäller migrationen. Flera aspekter hur vi kan utveckla vår politik inom dessa områden är en viktig utmaning. Hur förhåller det sig då med kostnader ?. Jag kommer bara översiktligt diskutera dessa aspekter i detta inlägg. Beroende på vilka antaganden som görs och vilken metod som används varierar uppskattningar av de budgetmässiga och jag är ingen ekonom men kan ändock se samband. I de flesta länder, tenderar påverkan att vara mycket små, i termer av BNP och ligger i genomsnitt kring noll. Effekterna är vare sig positiva eller negativa, överstiger sällan 0,5 procent under ett givet år. Intressanta noteringar som jag hoppas ni tar er tid att läsa. Jag kommer ägna några blogginlägg åt denna mycket viktiga diskussion.