Lyft blicken i friskoledebatten

Debatten om konfesionella friskolor fortsätter. Jag har skrivit ytterligare ett debattinlägg,som jag tänkte delge intresserade av här på min blogg.

"Gärna friskolor, men på neutral bas" skriver debattören.Vidare skriver debattören att det inte framgår vilket samfund jag tillhör. Det är alldeles riktigt.

För oss kristdemokrater är det viktigt att slå fast att vi är ett icke konfessionellt parti som vilar på kristen människosyn och värdegrund. Med kristna värden avses de allmänt giltiga värden som inspirerats och förvaltas av den kristna traditionen.

Vidare skriver debattören att "ett barn som börjar för- eller grundskola förstår inte i den åldern vad valet innebär om barnet gör detta val på inrådan av föräldrarna så är det inte i egentlig mening barnets utan föräldrarnas val".

Och allt handlar förstås egentligen om att friskolekritiker anser sig veta bättre än både barnet och dess föräldrar vad som är bäst för dem. Och att man lider av religionsnoja.
Om skolor bildligt eller bokstavligt rycker sidor ur skolböcker eller inte kan hålla sig till den fastslagna värdegrunden, har de självklart inget existensberättigande. Men friskolor finns inte för att kunna dra ifrån, utan för att de ger föräldrar och elever ett mervärde - fördjupad kunskap i en miljö som inte den offentliga skolan kan ge. De uppfinns inte i ett vakuum, utan svarar mot behov som medborgarna har.

Skolverket, som ska se till att alla skolor följer lag och läroplan, genomförde för ett par år sedan omfattande oannonserade kontroller av 25 friskolor med religiös profil. Resultat: inte en enda skola brast när det gäller objektiv och allsidig undervisning. Däremot hade vissa av skolorna samma problem som många kommunala skolor: obehöriga lärare och brister i ledarskapet. Trots detta fortsätter friskolekritiker att hävda att tusentals svenska elever drabbas av osaklig undervisning.

På grund av denna påstådda objektivitetsbrist och för att eleverna "påtvingas en religiös uppfattning" ska bidragen till skolor med religiös profil slopas. Vad ligger i förlängningen? Ska föräldrar inte få ge sina barn en religiös uppfostran? Ska barn inte få gå i kyrkan, synagogan eller moskén för att risken är stor att de där påtvingas en religiös uppfattning?
På muslimska, kristna & judiska friskolor går ca tre procent av Sveriges elever. Trots detta hetsjagas de.

Jag skulle önska att vi kunde lyfta blicken i friskoledebatten och låta den handla om det som är väsentligt: Om alla barns rätt till en bra skolgång, i en skola där de får må bra, känna sig sedda och uppskattade och få prestera efter sin förmåga. Och att detta faktiskt gäller, oavsett om skolan råkar vara kommunal eller fristående, konfessionell eller icke-konfessionell.