Obegriplig argumentering

Ett hett och viktigt ämne som berör är frågan om invandring. Jag har replikerat Sverigedemokraterna i min tidning som jag tänkte publicera här på min blogg. Inledningsvis så kan jag konstatera att Sverigedemokraternas argumentering kring invandring är för mig obegriplig. Man tror sig göra besparingar på migration och flyktingmottagande. Sverige skulle bli ett slutet och omänskligt samhälle, och det tjänar ingen på. Minskat flyktingmottagande innebär att vi lämnar människor med stort behov av skydd åt sitt öde. Det är inget samhälle vi kristdemokrater vill ha. De ekonomiska besparingar man tror sig göra är mycket kortsiktiga. Med en åldrande befolkning så är vi i stort behov av invandring för att behålla vår välfärd. Vi har ett stort flyktingtryck, vilket är en utmaning för Sverige - det ska vi inte blunda för. Men Sverige är också ett rikt land, och vi har goda möjligheter att inkludera dessa i samhället. Om man jämför den större flyktingströmmen till vårt land - tidigt 90-tal - har de som då i allt väsentligt integrerats på ett bra sätt och bidrar till vår välfärd. Det är också sant att Sverige av rent demografiska skäl mår bra av en generös flyktingpolitik.

Mellanöstern - en komplex situation

Jag ska i detta inlägg försöka nå situationen i Mellanöstern i detta inlägg. Situationen är komplex och jag gör inte anspråk på att göra någon heltäckande beskrivning men det finns ett par utgångspunkter som är värda att ha i åtanke när vi försöker nå dessa frågor. Den s.k. arabiska våren började under 2011 och ledde till att diktaturerna i Marocko, Lybien och Egypten föll. Människors strävan efter demokrati och värdighet är och ska alltid ha vårt stöd.Detta binder tveklöst den kristdemokratiska människosynen oss till. Vi kristdemokrater kan därför aldrig mattas när det okränkbara människovärdet kränks. Perioden som inleddes efter den arabiska våren har dock kommit att kallas den "den arabiska hösten", många av de demokratiska förhoppningarna grusades snabbt.Egypten blev efter en kort tid av islamistiskt styre återigen en militärdiktatur.Våldet mot minoriteter, speciellt kristna, eskalerade. Speciellt oroande är situationen i Syrien. Människor har drivits på flykt och det skapar enorma utmaningar för resten av världen. Inbördeskriget i Syrien började under 2011.Att avsätta Syriens diktator Bashir al Assad som styrt landet sedan 2000 var och är en bra målsättning. Kriget är som jag nämnde mycket komplext och till följd av landet etniska och religiösa sammansättning har det lett till otroligt lidande. En uppskattning är att över 120 000 människor mist livet. Regimens motståndare består till stor del av våldsamma islamistiska grupper som gjort sig skyldiga till övergrepp mot civilbefolkningen. Detta är en utveckling som måste stoppas. Som jag ovan nämnt är de kristna särskilt utsatta. Deras situation har försämrats drastiskt sedan den arabiska våren då islamistiska grupper fick stärkt inflytande.I Egypten har attackerna mot kyrkor eskalerat.De kristna i Syrien är på väg mot en katastrof.En stor del av den kristna befolkningen har flytt eller dödats, präster och nunnor och kyrkor har förstörts.Den kristna befolkningen i Mellanöstern riskeras att utplånas om inget görs. Det är därför av största vikt att Västvärlden utövar påtryckningar att säkerställa att religionsfriheten förbättras i regionen och religionsförföljelserna upphöra. Var helst det finns förföljelser så finns det anledning att strida för människovärdet. När det gäller den upptrappade debatten som efterföljer att Sverige nu erkänner staten Israel så finns det förenklat några viktiga utgångspunkter i debatten. För det första så har Israel rätt att existera.Därför så ska dom också ha rätt att försvara sig från självmordsbombare.Den "barriär", till 95 procent bestående av stängsel och med 5 procent av mur, som byggt upp gentemot palestinskt territorium måste därför ses som legitim.Vi har även sett att denna barriär är effektiv när det gäller att minska antalet självmordsbombare. Jag är medveten om att jag kanske förenkla debatten i ovanstående rader men jag tycker ändock att det är värt att ha med sig. Varje år skjuts tusentals kassam-raketer över gränsen mot Israel från Gaza.Det är föga förvånande ett sådant handlande så småningom leder till någon form av reaktion, exempelvis kriget i Gaza då den israeliska försvarsmakten försökte finna de terrorister som attackerat civila mål.Samtidigt är det naturligtvis mänskligt att känna sorg över alla de människor som dog på grund av kriget, och vrede över att oskyldiga dör.Det är i sin ordning att kräva utredningar av vad som hände under kriget.Det är också fullt naturligt att stilla undra varför det är så att Israel bygger sina militärbaser långt ifrån civil bebyggelse, när Hamas väljer det motsatta, att förlägga sina baser och högkvarter till skolor och sjukhus Många röster har höjts att det beslut nu det man skrivit i regeringsförklaringen strider mot folkrätten. En viktig folkrättslig princip är att när en stat ska erkännas så ska där finnas en regering som har kontroll över det egna territoriet. Och det är väl det minsta man kan säga om Palestina. Det enda Hamas har koll på är skuddmisiler och allehanda vapenarsenaler. Jag kan mot denna bakgrund bara beklaga att en relativt svag regering nu väljer att gå denna linje.

Om gruvbrytning och jordartsmetaller

Brytningen av jordartsmetaller är en aktuell fråga för oss i Jönköping eftersom det planeras brytning av dessa i Norra Kärr, jag har tidigare bloggat om detta här. Som jag tidigare har sagt så kan vi inte utesluta brytning i området. Det man bör ha i åtanke är att vi ska avvakta statens utredning i frågan innan vi drar slutsatser. Man ska b la bryta mineraler till vindkraften. Här behöver vi ta hänsyn till miljöaspekten. Det finns baksidor med vindkraften. En artikel beskriver problematiken om den sällsynta jordartsmetallen neodym som används bl.a. i vindkraftens elgeneratorer (magneter). Jag citerar en artikel i Sydsvenskan som belyser frågan

Till saken hör också att neodym oftast förekommer med andra metaller, bland annat torium, som är en radioaktiv tungmetall. Brytning av neodym sätter därför samma negativa spår i miljön som brytning av uran: omfattande naturförstörelse, radioaktiv strålning, gruvolyckor och sjukdomar

En intressant notering i sammanhanget är en teknik för att återvinna sällsynta metaller. Många sällsynta jordartsmetaller som finns i elektronikprodukter återvinns sällan idag. Ett exempel är lysrörspulver som finns på insidan av lysrör som ger ljus när elektriciteten kopplas in. I pulvret finns sällsynta jordartsmetaller som förutom i lysrör används i elektronikprodukter som platt-tv apparater, kretskort och solceller. Flera återvinningsföretag som tar hand om lysrör sparar lysrörspulver i väntan på att det finns en metod för att kunna använda det på nytt. Tekniken som används på Chalmers för att separera metallerna ifrån lysrörspulvret kallas vätskeseparation. Pulvret blandas i en vätskelösning som innehåller en organisk del och syra av något slag. Metallerna i lysrörspulvret binder sig då till den organiska lösningen och kan genom uppvärmning separeras ifrån vätskan. Beroende på vilka ämnen som forskarna väljer att blanda i vätskan så kan man bestämma vilken metall som ska avskiljas. Innan forskarna har gjort det här har de tagit bort det kvicksilver som finns i lysröret. Det finns andra metoder för att separera metallerna från lysrörspulver, till exempel genom att hätta upp pulvret till en hög temperatur så att metallerna smälter men det krävs energi och anses oekonomiskt. Återvinning av sällsynta jordartsmetaller anses viktig eftersom naturtillgångarna i jordskorpan är begränsade. När det gäller kretskort återvinns basmetallerna, som koppar,zink och bly och även ädelmetallen guld. De sällsynta jordartsmetallerna återvinns inte alls, med några få undanta, utan hamnar i slaggen i smältverken som i sin tur bland annat används vid fyllnadsmaterial till exempel i husgrunder och vägbyggen. Att få fram en återvinningsmetod som kan används i industrin är en utmaning. Exempelvis är det svårt att hitta en process som inte kommer lämna avfall efteråt som inte kan behandlas. De så kallade Neodym-magneterna som förutom Neodym innehåller Järn och Bor.Neodym-magneten är mycket kraftiga permanentmagneter som används bland annat i hårddiskar,högtalare, högtalare, mobiltelefoner,elmotorer och generatorer i exempelvis, vindkraftverk. I detta sammanhang är värt att nämna forskningsprojekt som döpts till Remanence och sammanför europeiska magnettillverkare, återvinningsföretag, forskningsinstitut och akademi för att samla ledande experter inom hela värdekedjan - avkänning, demontering, återvinningstekniker och materialbearbetning. Acreo, bidrar med kompetens inom magnetiska sensorsystem. Tanken är att Neodym ska återvinnas ur Neodym-magneterna som i sin tur extraheras från kasserad elektronisk och elektrisk utrustning. För att lyckas med det måste avancerade sensorer och mekaniska sorterings- och separationsmetoder utvecklas. Målet är att återskapa Neodym i en form som lätt kan återföras till befintlig magnetproduktion, med minsta möjliga energiförbrukning och till låga produktionskostnader samt med bibehållen presentanda i de magnetiska egenskaperna av de producerade Neodymmagneterna. Detta är en intressant utveckling som är värda att ha i åtanke i diskussionen.

Energipolitiken utmanar

Uppgörelsen om energipolitiken för oss osökt in på intressanta frågeställningar som jag tänkte lyfta i detta inlägg. Jag kommer inte med en heltäckande beskrivning men ni får hålla till godo med detta. En intressant utveckling är solenergin. Solen ger idag 10.000 mer energi än vad vi idag kan använda kommersiellt. Detta är något som kan hjälpa till att skapa livsbetingelser för väldigt många människor. Det pågår utveckling och forskning för hur detta ska gå till. Det går att installera "speglar" i Sahara och fånga upp solens energi, men ännu inte klart hur överföringen från dessa "speglar" skall ske. En lösning av detta skulle göra enormt mycket för att förbättra livsvillkoren för oss alla. Den energin ger ju inte några koldioxidutsläpp utan är, så vitt vi vet idag,en ren energi. Idag motsvarar vattenkraft för cirka 50%, kärnkraft ca 37%, vindkraft för 2% och sedan "övrigt för resterande 11%". Det finns forskning som visar att vi kan reducera energianvändningen till en femtedel av dagens. Omställningen tar tid att genomföra, men tekniken finns. Bostäder och lokaler slukar cirka 40 % av energin, men här kan mycket göras. Det finns redan ”passivhus”, dvs. sådana hus som avger mer energi än vad som de förbrukar. Och exempel finns även på att hus kan leverera tillbaka energi till elnäten. EU vill att vi inom unionen skall minska CO2-utsläppen med mellan 80-95 % fram till år 2050. Det finns studier som visar att detta är fullt möjligt. Det är fördelaktigt i Sverige,framför allt här i Sverige där vi kan använda vår vattenkraft som regulator och varierar såväl inom dygnet som över årstiderna. Vindkraften innebär ett ingrepp i naturen. Det är därför det tar så lång tid att få vindkraft på plats eftersom närboende nästan alltid överklagar i många instanser, detta förstärker den bilden av att vindkraft innebär ett ingrepp. Trots det så har vi i Sverige beslutats att bygga ut vindkraften och det rejält. För att nå dit har riksdagen beslutat om så kallade i vår/min vår infallsvinkel är att överlämna beslut om utbyggnad av nya kraftverk åt marknaden, de får helt enkelt avgöra vad som är mest lönsamt. det kan också lika gärna bli ny vindkraft, vågkraft eller bioenergi. Det finns faktiskt stater som menar att hotet mot jordens klimat inte är något att ta på allvar utan i stället väljer att tona ner det. En sådan stat är Saudiarabien – jordens största producent av olja. Nu kan det dock bli så att de tvingas att ändra sin livsstil, för alla är överens om att den ohämmade förbrukningen av fossilbränsle snart har nått sitt slut, för oljan är ju en produkt som inte kan ersättas med något liknande. Vårt land arbetar målmedvetet på problemet om hur slutförvaring av uttjänt bränsle skall kunna förvaras. Det finns ett riksdagsbeslut om att slutförvaringen bör ske i närheten av Östhammar i Uppland, men även vid verket i Oskarshamn är man involverad i detta gigantiska projekt.

Anpassning till ett förändrat klimat

Här på min blogg så ska jag försöka mig på att nå en av vår tids största utmaningar och det är frågan om miljön. Det är ingen tvekan om att det blir ett varmare klimat i framtiden,och även att detta kommer att medföra många och kostbara anpassningar för att i så stor som möjligt eliminera förväntade skador av olika slag. I de södra delarna av vårt land med ganska betydande sträckor av kust är det troligen främst den förväntade steg av havsvattennivån som ger anledning till att vi i största mån försöker eliminera det största farorna. Det enda vi säkert vet är att det kommer att bli ett högre vattenstånd längs vår kust. Den ökade temperaturen ger också "en hjälp" till detta, men allt talar väl för att att vi i Södra Sverige kommer att få ett betydligt varmare klimat, troligen med många dygn där temperaturen aldrig understiger 20 grader, vilket inte minst den varma sommaren tyder på. Det kommer säkerligen att bli problem med våra vägar och även våra järnvägar kommer att känna av detta. Här är det då främst ras och skaderisker som kan kan förvänta sig. Det har redan startats undersökningar på riksnivå och dessa borde även kunna ge tips till våra väghållare. När det gäller flygtrafiken är det trafikslag som klarar sig bäst från så stora negativa konsekvenser vid ett varmare klimat.När det gäller vatten så är det ju en råvara som vi inte kan leva utan.Här måste man vara uppmärksam de ledningar som kan drabbas av ras och jordskred. När man räknar med att högre temperaturer kommer medföra smittspridning kan komma att öka och förorenas i högre grad och att nya och nu okända mm kan komma till våra landskap. Likaså kan det bli lättare att odla nya grödor, medan de nu valda kan komma reduceras. Behovet av uppvärmningar kan komma att minskas en hel del medan behovet av kylanläggningar kan komma att ökas. Vidare kan det bli möjligt att odla nya sädesslag, medan de andra måste tas bort.Man kan inte heller bortse från att det kan komma nya arter av djur till våra landskap, kanske något som är både bra och dåligt.

En långsiktig hållbar utveckling

En het fråga i Jönköping just nu är ekologisk mat. Det kan därför vara intressant att lyfta ett par viktiga perspektiv i miljödebatten. Inledningsvis så kan vi konstatera att det idag mer än någonsin aktuellt att prata om miljö och hur man ska stoppa den pågående resursförstörelsen. Alla politiska partier och de flesta människor är väl medvetna om att något måste göras. Vi kristdemokrater har pekat på att ekonomisk tillväxt och en bra miljö kan förenas. I mångt och mycket handlar det om att uppnå en ekologisk balans- och resultaträkning, att beräkna vad det kostar att använda de otaliga tjänster som naturen ger oss (ekotjänster). Det finns mycket skrivet om hur de olika ekosystemen arbetar för vår jord som naturen själv har skapat och gett oss den värld vi har,eller man kanske ska säga "har haft". Att förstöra ekosystem är inte bara oacceptabelt ur ett moraliskt perspektiv utan även ett sorts långsamt ekonomiskt självmord. Men det syns inte i de ekonomiska balans- och resultaträkningar. Dessa upptar bara vad som kan produceras i lätt omsättningsbara varor som exempelvis trävaror eller jordbruksprodukter. Om detta skulle vi kunna orda mycket om men några få exempel får räcka i detta blogg inlägg. Det kommer säkerligen finnas anledning att återkomma. Vi kan räkna ut vad den svenska skogen ger oss i form av virke,pappersmassa etc, men vi vet inget värde på de otaliga mikroorganismer och svampar som behövs för att träden ska kunna växa. I stordriftens förlovade tid tänker vi kortsiktigt och vad som ger snabb ekonomisk utveckling. Men att ensidigt odla samma gröda för snabb ekonomisk tillväxt är förödande på lång sikt. Från begynnelsen fanns det många grödor,men idag är ris,majs,vete och potatis för hälften av mänsklighetens energiuttag och nästan allt kött kommer från gris, höns och nötboskap. Den massiva besprutningen av gifter förstör också väldigt mycket för oss. Det finns exempel på hur bi och humlor är bortsprutade. I USA finns det personer som lever på att åka runt med mobila bikupor för att grödorna skall kunna utvecklas.Även på Österlen i Skåne finns det mobila pollinerare. Detta är något som gör att det går att beräkna vad pollinering kostar - något som inte kan ske när det gäller de tjänster som utförs av mikroorganismer eller svampar och därför inte värderas, trots att de är oersättliga för oss människor. Låt mig ta några exempel på de miljökatastrofer som skett. Orkanen Katarina i New Orleans och tsunamivågorna i sydöstra Asien är ett resultat av människornas ingrepp i naturens egna skapelser. Det mesta av våtmarkerna i New Orleans har tagits bort, hade de haft samma omfattning som 1930 beräknar man att flodvågen hade varit 30 cm hög istället som nu, dvs. 6 meter hög. I Sydostasien var tsunamins kraft mycket mindre där människorna inte förstört mangrovesystem och korallrev. På lång tid är det bästa man kan göra för att naturen skall kunna bevara sina smarta egna system att låta den utvecklas utan alltför mycket inblandning bara för att dagens människor skall kunna öka sin ekonomiska standard. För en sak är säker: När världens ekosystem mår allt sämre är det fattiga människor som drabbas först och mest. Kan vi i västvärlden göra det med gott samvete?

Nej till läxfri skolgång

Socialdemokraterna i Jönköpings kommun vill ha en läx och betygsfri skola på försök. Idén drivs också på andra håll i landet. Det finns anledning till att ställa sig kritisk. Inledningsvis så kan vi konstatera läxor är viktiga av flera skäl. Det är i skolan och under ordinarie undervisningstid som alla elever ska få det stöd och hjälp den behöver för att nå kunskapsmålen. På lektionerna ska läraren bland annat introducera och förklara nya områden och besvara elevernas frågor. Men lektionerna räcker inte alltid för att kunskaperna ska sätta sig. Läxor efter lektionstid ger repetition och fördjupning av kunskapen. Några bra definitioner på vad begreppet läxa innebär finns i forskningsläget. Ingrid Westlund, pedagogikforskare definierar begreppet läxa innebär. "Läxan finns i gränslandet mellan skola och hem, individen och kollektivet, arbete och fritid samt mellan tid och uppgift”. Den amerikanske doktorn i socialpsykologi och läxforskaren, Harris Cooper definierar begreppet läxor med att de är "Uppgifter, givna till studenter av skollärare,som är ämnade att göras under icke-skoltimmar". Detta är en viktig utgångspunkt. Ett vanligt syfte till varför läxor ges är att de är till för att repetera och befästa kunskaper.Även att förbereda elever inför högre årskurser ges som en vanlig anledning till läxor, samt att eleverna ska öva upp sin studieteknik.En annan orsak till varför lärare ger läxor är att eleverna med hjälp av dem ska kunna nå målen och nå gymnasiebehörighet. En viktig iakttagelse är att många lärare ger läxor även om de inte anser att läxor är viktiga för att eleverna ska nå de nationella målen. Många av dessa lärare ger dessutom läxa som färdighetsträning. Forskningen har också kommit fram till att ett syfte med läxor är att lärare vill ge eleverna förförståelse. Ytterligare en sak samt att föräldrarna hålls informerade och att eleverna får chans att arbeta i en lugn hemmiljö. Pedagogikdoktorn John Steinberg som skriver om grundskolan, anser att det är viktigt med läxor. Deras syfte är att ”ge barnen goda studievanor” Steinberg menar också att läxan hjälper till att informera hemmet,den lär eleven ansvar och han poängterar vikten av repetition. Läxforskaren Harris Cooper framhåller vidare att positivt inställd till läxor men påpekar samtidigt vikten av att läxorna följs upp. Om lärare ger eleverna uppmuntran är det större chans att eleverna lämnar in sina uppgifter än om eleverna inte få någon respons. Inom dagens mål och kunskapsrelaterade betygssystem ska elevernas kunskaper jämföras med de mål och betygskriterier som ställts upp. De som idag konstruerar nationella ämnesprov har följaktligen ett annat uppdrag att utforma provuppgifter som speglar målen och kvaliteter i kunnandet, d.v.s. ger eleverna möjlighet att på olika sätt visa vad de kan. Vidare ska proven fungera som stöd för lärarna i deras bedömningsarbete. Detta är endast ett axplock av de aspekter som är värda att ha i åtanke i diskussionen.

Vi behöver stötta varandra

Jag ska återigen ge lite kommentarer. Av lite olika anledningar så har jag inte bloggat, speciellt med tanke på att jag eventuellt kommer att gå över till en annan bloggplattform. Någon vänlig själ som är datakunnig, kanske kunde hjälpa mig med detta arbete :). Jag tänkte kort reflektera lite inför valet. På radion hörde jag att miljöpartiet i Vetlanda nu ställer upp med en speciell ungdomslista. Jag tror dock inte på en speciell ungdomslista utan anser att vi ska eftersträva en så bred nomineringsprocess som möjligt och sedan är det upp till valberedningen att fastställa ordningen. Detta har fungerat tidigare och fungerar väl idag. Men att det behövs mer unga i den politiska processen visar inte minst det engagemang man ofta möter, detta gäller i synnerhet områden såsom familjen, företagande och miljöfrågor för att nämna några. Detta är frågor som engagerar och det gäller då att vi som en unik politisk rörelse tar tillvara på. Jag tänker även att det är viktigt att vi stöttar varandra och tar tillvara på den kompetens som finns, vi är inte fler än att vi kan stötta varandra, detta är tydligt om vi ser den unika tradition kristdemokratin vilar på. En idé som funnits med i diskussionen är att vi ska ha en mentor. Detta är en idé som fungerar i idrottens värld. En partikollega som dömer i fotboll,är fadder och observatör drog en parallell till fotbollen. En fadder i fotobollens värld är (nästan) alltid kontaktbar för adept. Inför varje möte träffas man och talar om problem, saker inte kan/vet och erfarenheter. Detta kan tjäna som inspiration i arbetet. Det är ett bra exempel på hur vi kan arbeta i den politiska processen. För att vi ska kunna ta den kristdemokratiska ledartröjan behöver vi arbeta mot ett sådant mål.

Biståndet behövs

Jag tänkte fortsätta mitt bloggande om social marknadsekonomi och relaterade till biståndsfrågan. Till min hjälp har jag skriften "Rätt att nå sin fulla potential" Bistånd med kristdemokratiska ögon av Henrik G Eherenberg på KIC, kristdemokratiskt internationellt centrum samt Jakob Forssmeds bok "Själens tillväxt och andra betraktelser om samhället", Samhällsgemenskaps förlag. Inledningsvis så kan vi konstatera att om marknadsekonomin tjänat oss väl på hemmaplan, kan man eventuellt dra slutsatsen att den även borde göra det på närmare håll. Ser man till den ekonomiska utvecklingen i enskilda länder de senaste 50 åren konstaterar Internationella valutafonden att klassisk spenderar- och höginflationspolitik varit förödande för låginkomstländerna, där emot har en klassisk stimulera- i- lågkonjunktur och spara i högkonjunktur lett till ekonomisk tillväxt och ekonomier som är kapabla att hantera ekonomiska svackor. En kristdemokratisk ekonomisk politik har allt sedan andra världskriget pläderat för en marknadsekonomi med socialt ansvarstagande, är en förutsättning för ekonomisk utveckling som kommer alla till del. Statens roll är att sätta ramarna för vad som är tillåtet, medborgarna deras mänskliga rättigheter och gripa in där civila samhället brister. Eftersom människan är en rationell varelse och har förmåga att utveckla sin potential finns det också anledning att möjliggöra denna utveckling där den hindras. Statens politik ska därför underlätta för och vid behov understödja människor att bli och vara självförsörjande. En social marknadsekonomi ser också behoven. Vi känner alla behoven . Att säga någonting annat vore att blunda för verkligheten och en förnekelse av värsta sort. Vi har sett dem som fryser,de som inte har mat för dagen, som just nu rekryteras som barnsoldater, som exploateras i sexindustrin för att inte gå under i fattigdom. Som tuggar kokablad för att dämpa hunger, som inte kan läsa eller skriva eller som supit upp pengarna som skulle köpa familjens nya redskap. Dessa våra minsta behöver vi ständigt ha i blickfånget. De akuta behoven gör det nödvändigt att få upp biståndsnivåerna i Sverige, Europa och världen. Inte för att bistånd ensamt kommer omintetgöra fattigdom. För detta krävs rättvis handel och samarbete som ger jobb och tillväxt i fattiga regioner. För att investeringar ska göras och för att handelsavtal ska följas krävs i sin tur demokratiska institutioner och ett fungerande rättsväsende. Utbildning och hälsovård är också grundläggande faktorer för fattigdomsbekämpning och för att främja möjligheterna att styra över sin egen framtid. Rätt använt bistånd ger dock förutsättningarna för allt detta viktiga - utbildning, hälsovård, rättvisa med mera - att fungera. viktigaste nyckeln till välståndsökning och fattigdomsbekämpning. Det behövs globala spelregler för en rättvis handel och gemensam finansiering av projekt för att bekämpa fattigdom och ge alla del av välfärden.. Som kristdemokrat anser jag naturligtvis att detta är ett sunt sätt att se på marknadsekonomin som helhet men också en helhetssyn i biståndspolitiken.

Dags att ta oss an hemlöshetsproblematiken

Jag ska nu återigen ta upp mitt bloggande efter lite uppehåll. Jag ska nu fokusera på hemlöshetsproblematiken i vårt land och diskutera de förslag som man lagt på riksnivå lagt fram och sedan koppla det till hur man i Jönköpings kommun hanterat frågan. Socialstyrelsen kom fram i sin kartläggning från 2011 34 000 inrapporterades som hemlösa eller utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden under den mätvecka som genomfördes. Av de inrapporterade hemlösa befann sig cirka 4 500 personer i akut hemlöshet, varav 280 sov ute eller i offentliga utrymmen. Av de inrapporterade hemlösa befann sig cirka 4 500 personer i akut hemlöshet, varav 280 sov ute eller i offentliga utrymmen. 5 600 personer vistades på institution/kategoriboende. 13 900 personer bodde i mer långsiktiga boendelösningar (exempelvis sociala kontrakt, träningslägenheter, försökslägenheter eller andrahandskontrakt via kommunen). 6 800 personer bodde i eget ordnat kortsiktigt boende hos familj, släkt, vänner eller inneboende hos privatpersoner. Regeringen har gjort satsningar på området bl a genom en hemlöshetssamordnare som för övrigt är kristdemokrat vilket jag är stolt över att nämna. Socialdepartmentet ger länsstyrelserna i uppdrag att planera bostadsförsörjningsansvar. Vidare fick man uppdraget att analysera hur kommunerna beaktar arbetet med att motverka hemlöshet. För att genomföra uppdraget anslår regeringen 4 000 000 kronor för 2012. Under budgetposten "Hälsovård och social omsorg i anlsaget. Vidare ger man bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. I Jönköpings kommun har man haft svårt att har svårt att hitta bostäder till det utsatta - något som slår hårt mot exempelvis hemlösa. Här skulle kommunen kunna ta in hur andra städer arbetar. I Norrköping var situationen likadan för ett par år sedan men nu ställer tre fjärdedelar av Norrköpings bostadsbolag upp med lägenheter. Detta är en intressant utveckling och jag tror vi gör klokt i att lära oss av denna utveckling. Vidare kan det vara värt att nämna lite bakgrund i denna beslutsprocess. Länsstyrelserna fick i uppdrag att senast den 1 juli 2012 rapportera att Regeringskansliet (Socialdepartemtentet) senast den 31 januari 2015. I samma regeringsbeslut kan vi läsa att man i samband med att länsstyrelserna stödjer kommunerna i deras arbete att analysera hur kommunerna beaktar arbetet med att motverka hemlöshet. Detta är en bakgrund som kommunerna bör lyssna på i exemeplvis utformandet av bostadsförsörjningsprogram. Det måste rimligen vara så att det avsätts ett fastighetsbistånd i exempelvis kommunala hyresbolag. Detta är att ta socialt ansvar som åligger kommunerna. Utifrån kristdemokratisk ideologi kan man mycket väl motivera ett fortsatt arbete med hemlösa och det finns många goda förslag. Med risk för att bli långrandig så väljer jag att försöka beskriva några viktiga utgångspunkter. För det första så kan man fråga sig varför man ska arbeta med dessa frågor. För mig är det en självklarhet att fortsätta arbeta med detta eftersom det handlar om människovärde, det vi kristdemokrater brukar kalla för personalism som i korthet bygger på att vi ser att varje människa är unik och i behov av gemenskap. Denna bygger på att människan är en gemenskaphetstörstande och en varelse av ande kropp och själ och är okränkbar. Denna människosyn ska vara vägledande i alla beslut, såväl de beslut som fattas vid köksbordet som beslut som tas på övergripande nivå i exempelvis riksdagen. Denna människosyn bygger också på att ingen människa är fullkomlig eller perfekta. Vi kristdemokrater tror också på det som brukar kallas syskonskapstanken. Vi menar att alla människor i någon mening är att betrakta som våra bröder och systrar,oavsett om de finns i vår närhet eller om vi inte känner dem. Denna samhörighet är inget vi kan eller får avsäga oss. I stället innebär det att vi vill bekämpa förtryck,avvisa likgiltighet och vredgas över orättvisor som drabbar våra bröder och systrer, var dessa än må ske. Det vore orätt och oförenligt med syskonskapstanken att vara passiv när orättvisor såsom krig, svält och diktatur finns. Detta är otroligt viktigt att vi har med oss i allt politiskt arbete och i synnerhet när vi talar om hemlöshetsproblematiken. Vi har alla ett stort ansvar och vi måste ta det.

Social marknadsekonomi utmanar den klassiska

Jag ska med detta blogginlägg försöka nå begreppet social marknadsekonomi. Dels därför att det är en viktig utgångspunkt dels ett försök att fånga förvaltarskapstanken när vi talar om ekonomi.. Jag är väl medveten om att det kanske inte är så enkelt, men jag ska göra ett försök. För det första när det gäller BNP-begreppet behöver bilden kompletteras. Man borde ta mer hänsyn till sociala faktorer såväl som konsekvenser för kommande generationer. Denna intressanta diskussion ska hållas levande. Marknaden ger ju inte en automatisk lösning. Därför har marknadsekonomin av många kommit att uppfattas som en del av orsaken till miljökrisen och lett till att vänsterpartier framstår som mera trovärdiga i dessa frågor. Om det marknadsekonomiska systemet skall kunna behålla sin trovärdighet behöver det vidareutvecklas så att det tar hänsyn till de fysiska begränsningar som naturlagarna ställer upp. Denna utmaning bör i första hand antas av de partier och aktörer som har en tro på marknadsekonomins fördelar i stort. Glädjande nog stötte jag på en artikel i vår partitidning Kristdemokraten på temat. Stefan Attefall som sitter med det kristdemokratiska idéinstitutet Civitas styrelse.Ser man till synen på ekonomisk politik idag så tas detta sällan i beaktande. Det som behövs är en fungerande syn på ekonomi med kitt som social marknadsekonomi. Inledningsvis konstaterar Attefall ”Det ekonomiska system som har de bästa förutättningarna att förvaltarskapets principer är marknadsekonomin. Det visar historien, inte minst utifrån erfarenheterna med kommunismen. Orsaken är att marknadsekonomin kan hantera den oerhörda mängd belsut som fattas i en ekonomi. Dessutom innebär ett sådant ekonomiskt syste,m att människors kreativitet och personliga engagemang frigörs,uppmuntras och kanaliseras så att utveckling och framåtskridande främjas." Kan det sägas tydligare ?. Jag delar denna syn på ekonomin.

Gör LO öppet, oavsett partifärg

Nu har återigen LO framfört krav och samarbete med S. Jag tror det är viktigt att diskutera ett fritt och oberoende LO. Jag har tidigare debatterat frågan och jag anser det viktigt att fortsätta diskussionen. Den historiskt starka kopplingen mellan LO och socialdemokraterna har utvecklats till en olycklig relation både för fackets medlemmar och för svensk politik. Relationen mellan den s-ledda fackföreningsrörelsen och socialdemokraterna har fastnat i ren byteshandel. I utbyte mot pengar från LO till partiet och dess valrörelse har socialdemokraterna tillgodosett LO:s krav på bibehållen särställning och makt att blockera förändringar. Varför ska facket ge frikostiga bidrag till ett parti och varför ska LO-ledningen agera tillsammans med företrädare för ett parti? Ett parti som troligtvis inte har majoritet av de röstande LO-medlemmarna vid ett allmänt val. För att bryta med osunda mönster i den fackligt-politiska samverkan i LO-SAP tappning, krävs ett öppet och obundet LO. I Polen har man firat grundandet av den fria fackföreningen Solidaritet. Är det inte hög tid att diskutera ett fritt fack i Sverige också? Sverige är i behov av en modern och tidsenlig fackrörelse. Framtiden fordrar det. Alla som vill delta i det fackliga arbetet bör släppas in oavsett partitillhörighet. I dag förekommer att enskilda personer av en annan partifärg än socialdemokratisk tvingas bort från sina förtroendeposter av förbundsledningar. Detta är mycket olyckligt för det fackliga arbetets förtroende. Det finns betydande värde i en fackförening som kämpar för sina medlemmars intressen, inte minst när det gäller löner och arbetsvillkor. Det är då av yttersta vikt att alla som vill engagera sig aktivt också möts med respekt. Det bör vara en angelägen uppgift för LO att samverka med alla som vill delta i det fackliga arbetet, oavsett vilket parti de sympatiserar med. Många avstår i dag från medlemskap eller att kandidera till fackliga förtroendeposter av politiska skäl. Tål facket inte oliktänkande? Det är inte svårt att namnge personer som efter osunda och antidemokratiska påtryckningar tvingats bort från fackliga förtroendeuppdrag. LO har alldeles uppenbart blivit allt mindre lyhört för sina medlemmars åsikter. LO-medlemmarna känner större samhörighet med fredsrörelsen, miljörörelsen och idrottsrörelsen än de känner med arbetarrörelsen. Men allvarligast är kanske att LO kommit att agera på ett sätt som strider mot vad de flesta svenskar uppfattar som god etik och moral. Bara en facklig rörelse som hämtar sin näring från en köpslagan med ett parti kan uppträda som LO gör. Därför vill vi kristdemokrater vädja till LO:s förbundsledning: Öppna det fackliga arbetet för alla – släpp även in dem som inte har ”rätt” partibok! Detta är av största vikt för det svenska samhället. Facket har en mycket viktig roll att spela i arbetet med ett modernt, konkurrenskraftigt Sverige med välstånd för de anställda i en allt mer globaliserad tillvaro.

Gruvbrytning i Norra Kärr

Jag fortsätter att blogga om förvaltarskapet. Denna tanke inrymmer såväl att vi ska förvalta de resurser vi fått i form av jord som ekonomisk förvaltarskap, att man är rädd om de medel som finns och förvaltar den. En viktig utgångspunkt är att de ekologiska konsekvenserna av vårt handlande är ofta långsiktigt, det finns en tydlig konsekvens för kommande generationer och de ekologiska förutsättningar vi lever under är resultatet av tidigare generationers. Med det som så ser jag det självklart att diskutera om jordartsmetaller i synnerhet nu till diskussionen om gruvbrytning i Norra Kärr. Jag tänkte inledningsvis beskriva lite om området, för att sedan komma till en mer ingående diskussion. Gruvprojektet Norra Kärr är ett projekt som syftar till att undersöka om området, 15 kilometer norr om Gränna här i Jönköpings kommun är en lämplig plats för brytning av vissa sällsynta jordartsmetaller.Fyndigheten upptäcktes och beskrevs 1906 av geologen Alfred Thörnebohm. Under och strax efter andra världskriget sökte Sverige av utlandet oberoende tillgång till strategiska mineraler och Boliden AB fick rätt till brytning som påbörjades 1949. Boliden bedömde att med den tidens teknik skulle separation av nefelin från fältspat och ägerin bli svår. Samtidigt hittades rika förekomster av monazit och zirkon i Brasilien. Jag ska inte gå in på de exakta detaljerna av detta p ga utrymmesskäl. Protester och främst har risken för nedsmutsning av Vättern, som försörjer 300 000 människor och är Sverige största dricksvattentäkt och femte största i Europa, framhållits.Mer generella invändningar har också framhållits, bland annat av Aktion Rädda Vättern. I sitt yttrande visade man på verksamhetens behov av syror och giftiga kemikalier cirka 1,5 kilometer från Vätterns östra strandlinje, vilket, tillsammans med sjöns långa omsättningstid (60 år), gör att effekterna av utsläpp kan bli långvariga. Aktionsgruppen hade också farhågor för vad sprängningar skulle kunna åstadkomma i form av sprickbildning. Det finns ett par olika aspekter som vi bör ha i beaktande när vi talar om gruvbrytningen i Norra Kärr. I det yttrande som länsstyrelsen skrev så framkommer det att inom ramen för det tänkta koncessionsområdet kommer att påverka Natura 2000- områden. Hur bakgrundshalter som tungmetaller såsom uran, torium och en bedömning för hur dessa ämnen sprids i samband gruvbrytningen ska presenteras (om så inte gjorts). Enligt miljöbalken ska en användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde. En beskrivning av de olika Natura 2000-områdena Vättern, Vändelstorp, Narbäck samt Holkaberg kommer att påverkas. Detta är ett tungt skäl att noga konsekvensanalysera innan gruvbrytning sker. Ödeshögs kommun ansåg i sitt yttrande att en riskbedömning behöver göras om hur uppkommet förenat vatten kan påverka omgivande yt- och grundvatten. Vidare anser kommunen att ansökan bör kompletteras med en markundersökning som utvisar eventuell sprickbelägenhet och utsträckning av eventuella förkastningar. Länsstyrelsen i Östergötland har yttrat sig avseende påverkan i Östergötlands län. ”Länsstyrelsen i Östergötland anser att miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med en redogörelse för Natura 200-området”. Vidare sägs ”Länsstyrelsen Östergötland anser ändock att miljökonsvesnbeskrivningen kan utgöra underlag för för bedömning av tillämpningen i miljbalken. Med beaktande av närheten till Vättern förutsätter Länsstyrelsen Östergötland att bolaget tillser att en framtida gruvverksamhet inte leder till försämring av Vätterns vattenkvalité.” Även yttranden från naturskyddsföreningen samt av närboende. Naturskyddsföreningens yttrande framhåller särskilt att Vättern som dricksvattentäkt måste skyddas. Den framhåller också att brytningen inte är långsiktig och att den under kort tid kommer att medföra en stor miljöbelastning. Självklart ska vi inte utesluta en eventuell brytning i Norra Kärr men behöver som sagt konsekvensanalyseras. Hoppas på att ha ovanstående i beaktande i diskussionen och i beslutsfattandet.

Rovdjurspolitiken i Finland

I debatten om vargen så lyfts ofta situationen i Finland upp. Mina farhågor att man hamnar bortom det kontrollerbara om man öppnar upp för ytterligare jakt bekräftas om man ser till hur situationen där ser ut av rovdjur.Finland brukar lyftas upp som en föregångare i debatten, men förhåller det sig verkligen så ? Hur situationen i Finland ser ut läser jag läser olika artiklar i ämnet så framkommer en bild av att. Det anordnades ett seminarium på Skansen i Stockholm under rubriken ”Sveriges Vildnad”. En av de ditresta talarna var Madeleine Nyman som arbetat med rovdjursfrågor på departementsnivå i grannlandet Finland. Hennes slutsats om den förda rovdjurspolitiken är att den i stort är ett misslyckande. För oss svenskar kan det te sig märkligt då det trots allt bedrivs en jämförelsevis omfattande förebyggande jakt på varg mot vår helt obefintliga dito.Resultatet av konflikterna är att förtroendet för förvaltande myndigheter och forskare hos lokalbefolkningen är lågt. Samarbetet mellan de två i form av rovdjursobservationer har slutat att fungera vilket lett till att få rapporter om observationer numera görs.Fenomenet är välkänt även i Sverige och har noterats överallt där förtroendet sviktat. Hur ser då skadorna ut i Finland ?. Finska motsvarigheten till svenska Viltskadecenter sammanställer också de statistik över vargens skadeverkningar. När vargar angriper, dödar och konsumerar hundar berörs människor lite extra. När en jakt- eller sällskapshund dödas av varg är det början till en lokal konflikt enligt finska Viltcenter. Sammanlagt har 90 hundar dödats mellan 2010 och 2012. Nästan en tredjedel av dessa har dödats på ett fåtal platser vilket enligt Viltcenter kan bero på att vissa vargar verkar specialisera sig på hundar som byte. Under 2011 dödade ett par vargar åtta hundar i Khumo. I de norra delarna av Finland är problemet inte lika stort vilket förklaras med att området är avsatts till renskötsel varför vargarna oskadliggörs tämligen omgående. Totalt har 37 vargar skjutits i regionen under perioden samtidigt som fyra hundar dödats. Samtidigt har endast sju vargar skjutits i de södra delarna av landet där lejonparten av alla hundar dödats under samma period. Enligt vargforskaren så är det osäker väg att gå Att skjuta en enskild varg där hundar angrips. Att skjuta en varg kan förändra flockens beteende och utfallet kan bli tvärtom mot vad man önskat. Enda vägen att gå för att med säkerhet få slut på angreppen är att skjuta bort hela flocken, vilket med nuvarande politik inte är möjligt. Man ska inte förringa de problem som följer i rovdjurens spår. Jag och flera förstår att förstår att det är en fruktansvärd upplevelse att förlora boskap och hundar. Vi inser också hur frustrerande det kan vara att ägna ytterligare tid och pengar åt säkrare stängsling. Eftersom öppna landskap och den biologiska mångfald som djurhållningen bär upp är ett gemensamt nationellt ansvar måste vi alla vara med och bära kostnaden. Stödet till de drabbade ska vara generöst. Vi måste klara både livskraftiga rovdjursstammar och att bevara ett levande kulturlandskap. Lägg därtill till att enligt en artikel i tidsskriften Nature minskar 75 procent av världens stora rovdjur (med en vikt över 15 kg) i antal. Drygt hälften av dem har förlorat mer än halva sitt utbredningsområde. Varje land måste ta sitt ansvar för att bereda rovdjuren livsrum. Artikeln i Science stryker också under rovdjurens centrala roll i ekosystemen. Jag skulle kunna fortsätta att beskriva läget men väljer att stanna här. Det är av största vikt att även rovdjuren har sin självklara plats i vår natur.

Rovdjurens betydelse för biologisk mångfald

En ständigt återkommande fråga rör vargen. I min lokaltidning duggar insändare i frågan. Jag vill inledningsvis vara tydlig med att jag respekterar de känslor som mötet med rovdjuren skapar. Ibland kan bara mötet med ett rovdjur skapa stor rädsla samt att man känner sig hotad. De skador som uppkommer på grund av ett rovdjur, kanske speciellt för renskötseln och jordbrukare är naturligtvis beklaglig och viktig att man har med sig när man till sist landar i ett ställningstagande. Jag har läst en del artiklar hur rovdjuren påverkar den biologiska mångfalden och tänkte fokusera på den. Samtidigt är det viktigt att rovdjuren får en bevarandestatus. Rovdjuren är viktiga för den biologiska mångfalden.Förlusten av biologisk mångfald och utarmning av är två stora vetenskapliga och samhälleliga utmaningar. Därför beslutade regeringen redan 2001 om en särskild satsning på forskningsområdet biologisk mångfald. Under åren 2002–2006 fördelade Formas och Vetenskapsrådet över 630 miljoner kronor till området. Projekten löpte med varierande längd till och med år 2009. Därefter genomförde Formas och Vetenskapsrådet under 2010 en utvärdering av satsningen. Syftet var att se vilka effekter och stimulanser som blivit följden. När stora rovdjur etablerar sig sig i ett område leder det ofta till olika effekter på andra arter i ekosystemet. Hur påverkas då andra arter i ett ekosystem av vargstammens ökning eller minskning? Etablering av varg i Sverige hotar inte lodjurens existens trots att de till viss del livnär sig på samma bytesdjur. Vargen lämnar också kadaverrester som blir mat för asätare året om. LODJURETS ÅTERKOMST till ett område ändrar ekosystemets struktur. I ett pågående forskningsprojekt undersöks hur effekten av stora rovdjur varierar i tid och rum i Norden med särskilt fokus på lodjuret. Som jag tidigare väcker känslor. En del människor ser dem som ett positivt inslag i sin vardagsmiljö, andra reagerar med oro och rädsla. Detta bidrar till kontroverserna kring rovdjurens utbredning. Uthållig samexistens mellan människa och rovdjur kräver djupare förståelse för människans grundläggande reaktioner gentemot rovdjuren. Forskare studerar stora rovdjur i ett psykologiskt perspektiv. Om man menar allvar med ambitionerna att bevara den biologisk mångfalden och fungerande ekosystem i Sverige, är det viktigt att man förstår att de stora rovdjuren samspelar med den natur de lever i.Det är en av de slutsatser som Andrés Ordiz, zoolog och forskare i det skandinaviska björnprojektet slår fast i en rapport som tagits fram av Svenska Rovdjursföreningen. Ordiz har på föreningens uppdrag sammanställt aktuell vetenskaplig kunskap om de stora rovdjurens ekologiska roll, med särskilt fokus på de fyra stora rovdjuren i Skandinavien - varg, björn, lo och järv. Ju mer växter ekosystemen kunde producera, desto mer mat fanns det för växtätarna. Och ju fler växtätare, desto mer mat för rovdjuren. I dag finns en stor mängd data som visar att det inte är så enkelt. Produktiviteten och nerifrån-upp-processerna har stor betydelse, men ekosystem formas också av samband och processer i motsatt riktning, från de stora rovdjuren i toppen av näringskedjorna. Rovdjurens närvaro får effekter som sprider sig nedåt genom i ekosystemen. Uppifrån-ned-kontroll är starkare och vanligare än man tidigare ansett och tycks dessutom spela särskilt stor roll i ekosystem på nordliga breddgrader. Man skulle kunna gå in mer ingående i rapportens slutsatser men jag väljer att stanna där på grund av utrymmesskäl. jag kommer fortsätta att bevaka frågorna. Det är också viktigt att vi förstår frågornas komplexitet.

Folkbildningstanken är viktig

Har nu börjat att blogga igen efter att jag har hållt uppe lite. Anledningen till detta är att jag eventuellt ska byta adress till min blogg men jag lovar att jag ska fortsätta på den här adressen ett tag till iaf. Glädjande nog läser jag att folkbildningsminister Maria Ernholm nyligen anordnade en hearing som utbildningsdepartementet. Anledningen till detta är att regeringen nu tänker lägga en ny folkbildningsproposition till riksdagen i vår och vill nu ha synpunkter för alla dom som representerar medlemmarna i folkbildningsrådet, huvudmän för för folkhögskolor och studieförbund. Detta är en väldigt viktigt område ur många synvinklar och jag kommer att följa utvecklingen i detta område. Vi kristdemokrater borde fortsätta att bevaka utvecklingen. Det är glädjande att se att regeringen tar folkbildningstanken på allvar genom att tillsätta denna utredning.