Säg nej till EU beskattning

Foto:Wikipedia

Processen som ledde fram till beslut om budget för EU 2007-13 präglöades i högg grad av motsättningar. Detta då EU- budgetens storlek i hög grad avgörs genom förhandlingar mellan medlemsländernas regeringar. Idag erhåller EU cirka75 procent av sina medel från medlemsländerna och 25 procent från egna källor såsom moms och tullavgifter. Europeiska medborgare betalar följaktligen idag direkt skatter endast i sina respektive medlemsländer.

I spåren efter budgetbråket harn en specifik idé vunnit bifall hos vissa europeiska politiker,nämligen införandandet ev en EU-skattför att finansiera EU:s budget på 1,150 miljader kronor.

Detta har bland annat föreslagits av den östterrikiske förbundskanslern WolfgangSchüssel, som vill införa en särskild EU-skatt på flyg- och båtresor samt på kortfristiga finansiella spekulationer, Idén om en särskild skatt på semesterresor,internationella resor och båtresor stöds också av EU kommissionen - som har över17.000 anställda i Bryssel. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso menar att finansieringen av EU bör ses över "förutsättningslöst" i samband med budgetöversynen som ska genomföras 2008/09

Förslagen om en direkt Eu-skatt ska inte förväxlas med förslaget om att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i EU.Det senare förslaget kommer att öka möjligheterna för en positiv skattekonkurrens och göra det enklare för företag som är verksamma i flera av medlemsländerna. Det kommer dessutom att göra det svårare för de länder som har höga bolagsskatter med många kryphål från att kritisera länder med låga skattesatser och få kryphål.

En gemensam konsoloiderad bolagsskattebas kommer enligt Europaparlamentet inte att äventyra medlemsstaternas grundläggande suveränitet i skattefrågor, i synnerhet inte deras rätt att faställa skattesatserna för den antionella bolagsskatten.

Ifråga om skattekonkurrens så har Tysklands nye finansminister Peer Steinbruck (SPD) sagt att låga skatter i de nya medlemsländerna "inte har någonting med rättvis skattebas utan innebär ökade svårigheter för tysdka jobb".En harmonisering av de europieska skatterna skulle med andra ord leda till att östeuropeiska länder skulle tvingas höja skatterna.

I vårt europapolitiska manifest från 2001 konstaterar vi unga kristdemokrater i KDU att "vissa områden...kommer.. även fortsättningsvis vara av nationell karaktär,det vill säga där varje enskilt land själva bestämer hur de vill utforma saker och ting;exempelvis direkta skatter,sjukvård,skola,barnomsorg,bostadsbidrag och pensioner". KDU menar vidare i detta manifest att "skatter bör harmonieras i unionen" och att "Sverige bör genom Europaparlamentet verka för att skatt på speciellt arbete hålleren generellt låg nivå"
Men KDU:s tidigare konstaterande om att frågan om dirketa skatter kommer att vara av nationell karaktär är inte längre lika självklar.KDU:s ställningstagande på dess riksmöter 2006 om ett nej till EU-skatt är därför synnerligen rimlig.

Vårt förhållningssätt bygger på subsidaritetsprincipen, d vs att belut ska fattas på lägsta effektiva nivå, ofullkomlighettanken ochförvaltarskapstanken.
Vi kan konstatera att EU bygger på insikte om att vissa politiska beslut måste fattas på övernationell nivå för att kunna vara effektiva.Vad som som krävs är att det tillförs medle till denna övernationella nivå. Så sker också idag, i enlighet med vad som ovan redovisats.Det finns därför ingen koppling mellan vilka frågor som avgörs på EU-nivå och hur finansieringen tillses.
Ofullkomlighetstanken handlar främst om två saker: legitimitet och politisk prioriteringar.

Eu anklagas ofta för att lida av ett demokratiskt underskott,något som sannolikt bidrog till att förslaget till EU-konsitutionen röstades ned i Nederländerna och Frankrike.Många medborgare frågar sig huruvida man som medborgare har en reell möjlighet att utkräva ansvar av EU-politiker, vilket är en utmaning för alla europavänner. Att i dagens läge ge EU en direkt beskattningsrätt ger helt fel signaler, och riskerar att öka avståndet mellan beslutsfattare och medborgare. Frågan om politiska prioriteringar handlar bland annat om det faktum, att jordbruksstödet idag utgör 40 procent av EU-budgeten. Att införa en EU-skatt i ett läge då EU inte förmår mer än att spendera nära hälften av sina resurser på bätttre ting än jordbruksstödet, skulle vara en mindre lyckad form av optism gällande EU:s förmåga att prioritera rätt.

Frågan om förvaltarskapstanken handlar i förhållande till en eventuell EU-skatt om att vi har en uppgift att tillse så att skattebetalarnas pengar går till rätt skaer, idag och imorgon. Eu sysslar idag delvis med alltannat än gott förvaltarskap. Det mest flagranta exemplet är när skattebetalarnas pengar spenderas på jordbrukssubventioner, som slår ut bönder i utvecklingländer samt leder tillhögre matpriser i Europa. Det förtjänar också att nämnas att Eu inte någonsin lyckats få några av sina bokslut godkända av EU-revisionen, något som bland annat beror på korruption. Oavsett den principiellainställningen till förslaget om en EU-skatt så torde dagens misshushållning av resurserna utgöra en varning för att ge EU rätten att direkt beskatta medborgarna ifråga om skattekonkurrens så bör detta ses som något positivt. Västeuropa har ett stort behov av reformer,inte minst gällande arbetsmarknaden och skattesystemet.

Det vore principiellt felaktigt att genom Eu insitutionerna tvinga östeuropeiska länder att inrätta högskattemodell enligt västerländskt snitt, men det skull effektivt sätt stopp för den framgång som den östeuropeisk politiken fört med sig.

Slutligen kan konstateras att vare sig medborgarna i Sverige eller övriga EU-länder längtar efter ytterligare en skattenivå. All historisk erfarenhet visar att en ny skatt blir kvar,och att den succesivt höjs.I Sveriges fall skulle detta bli extra betungande eftersom vi redan idag har världens högsta skattetryck.