torsdag, augusti 10, 2006

Europas sista diktatur

Fick idag i dagarna en inbjudan till ett näterksmöte i Ukraina, arrangerat av Landrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) . Tillsammans med 10 vitryska deltagare och en vitrysk orgnisatör kommer vi att vasra några dagar på en kursgård i närheten av Kiev.

Det ska bli spännande att det kommer att delta en ny grupp som vi unga kristdemokrater inte tidigare haft kontakt med som tydligen ska verka för fri press?.På det sättet kommer jag komma Vitryssland lite närmare,och analysera med egna ögon omkring situationen i landet.

Jag kommer att få mer information om det senare. Jag kommer naturligtvis att återkomma om vad som kommer att hända under mötet och blogga om situationen i Vitryssland.

Vitryssland utgör Europas geografiska mittpunkt och har genom historien tillhört både öst- och västeuropa. Efter självständigheten 1991 följde en relativt demokratisk utveckling som dock vände i mitten på 1990-talet då Aleksander Lukasjenko kom till makten.Sedan dess har invånarnas rättigheter systematiskt inskränkts av presidentregimen, som tagit monopol på massmedia och motverkar all form av opposition.

Beslutet om Sovjetunionens upplösning togs i Vitryssland 1991 av presidenterna för de vitryska, ryska och ukrainska rådsrepublikerna. Efter självständigheten följde en tid då många civila organisationer uppstod och oberoende tidningar bildades. Den vitryska kulturen, som förtryckts under Sovjettiden, återupprättades liksom det vitryska språket, som framför allt överlevt på landsbygden. 1994 fick Vitryssland sin första demokratiska författning. Aleksander Lukasjenko Beslutet om Sovjetunionens upplösning togs i Vitryssland 1991 av presidenterna för de vitryska, ryska och ukrainska rådsrepublikerna. Efter självständigheten följde en tid då många civila organisationer uppstod och oberoende tidningar bildades. Den vitryska kulturen, som förtryckts under Sovjettiden, återupprättades liksom det vitryska språket, som framför allt överlevt på landsbygden. 1994 fick Vitryssland sin första demokratiska författning.

Två år senare inledde han förhandlingar om en union med Ryssland, vilket gav upphov till starka vitryska protester med massarresteringar som följd.Landet fick sina första politiska fångar. I november 1996 upplöste presidenten den demokratiska författningen och förlängde sin mandatperiod från fem till sju år, genom en folkomröstning som endast erkändes av Ryssland. Han lät också införa en ny flagga liknande den från sovjettiden, som en markering mot den vitryska kulturen och den demokratiska oppositionen.

Lukasjenko har förhindrat ett pluralistiskt samhälle genom att utfärda dekret och försvåra för oberoende massmedia, enskilda organisationer samt privata företag. Vitrysslands ekonomi är till stor del baserad på jordbruk. I och med att han tagit monopol på all nationell media, med undantag för ryska tv-kanaler, har Lukasjenko För att säkra sin egen maktställning har presidenten byggt upp en kår av lojala medarbetare i det politiska etablissemanget, domstolsväsendet samt säkerhetstjänsten.

I Ryssland har den vitryska regimen sin främsta bundsförvant och ekonomiska samarbetspartner. Ur rysk synvinkel är Vitrysslands geografiska läge betydelsefullt då det utgör en buffertzon till NATO:s östliga gräns som går vid Polen. Sedan 1996 har Ryssland och Vitryssland undertecknat ett antal avtal om en gemensam union, trots att brotten mot mänskliga rättigheter i Vitryssland inte är helt oproblematiska för den ryska sidan.
Resultatet av 1996 års folkomröstning erkändes endast av Ryssland. EU avbröt sin politiska dialog med Vitryssland, med undantag för kommunikation via ordförandelandet, och Vitryssland förlorade sin observatörsplats i Europarådet. Rapporter om brott mot mänskliga rättigheter har gjort att Vitryssland blivit alltmer isolerat på ett statligt plan.
På gräsrotsnivå har kontakterna mellan enskilda organisationer ökat, tack vare fortsatt demokratibistånd från väst. EU och USA samarbetar med det upplösta parlamentet, det så kallade "skuggparlamentet", som tillsammans med enskilda organisationer har fått ett stort internationellt inflytande.

President Lukasjenko säger sig vara "sin egen", men stödjer ofta kommunisterna. För en västerlänning kan det tyckas paradoxalt att demokraterna och nationalisterna är desamma, vilket är fallet i Vitryssland. I den demokratiska oppositionen ingår bland annat det socialdemokratiska partiet (Narodnaja Gramada), det mer högerorienterade United Civil Party, och Folkfronten som står någonstans i mitten. Det senare växte fram som en självständighetsrörelse under perestrojkan, men Folkfronten har aldrig varit lika stark som i de baltiska länderna. Dess grundare var arkeologen Zjenon Paznjak, som i slutet av åttitalet upptäckte massgravar utanför Minsk, från trettitalets Stalinterror. Sedan dess har Folkfronten kämpat för den vitryska nationens, kulturens och språkets återupprättande, och verkar både som parti och som enskild organisation.

Till den demokratiska oppositionen hör också en rad enskilda organisationer som har ett nära samarbete med partierna. De går ofta ut med gemensamma appeller och aktioner. Människorättsorganisationer försvarar oppositionella som råkat illa ut på grund av sina politiska övertygelser. Oppositionen står enad mot presidentregimen, men Folkfronten har delats i två fraktioner. Även kommunistpartiet har delats.

Lukasjenkos strategi att favorisera anhängare och skrämma motståndare genom olika straff har varit extra tydlig när det gäller ungdomar. Medlemmarna i det Vitryska Patriotiska Ungdomsförbundet BPSN, som stödjer presidenten, får finansiellt stöd från staten och olika förmåner. De oppositionella ungdomarna riskerar att straffas med böter. Det förekommer också att de stängs av från studierna, mister jobb eller hamnar i fängelse. Under 1999 försvann ett antal högt uppsatta personer spårlöst, vilket tyder på att regimens kamp mot oppositionen har skärpts.

Istället för att låta sig skrämmas har oppositionen förfinat sina metoder, bland annat genom att fördjupa sina kunskaper om lagliga rättigheter och skyldigheter. Tidningar och organisationer registrerar flera namn, som en försiktighetsåtgärd om de tvingas stänga. Man är försiktigare under demonstrationer.

Genom kontakter med vitryssar,och Vitryssland kan svenska politiker, medmänniskor visa sitt stöd till våra vitryska syskon. Att ständigt aktualisera situationen och sätta den i blickfånget. Att sätta det unika och alltid lika okränkbara människovärdet i centrum:Att visa att det även i en diktatur finns människor som kämpar för sina rättigheter.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Min frus mamma kommer från en del av Vitryssland som före andra världskriget tillhörde Polen. I hennes Polska pass står det att hon är född i Sovjetunionen! Hon fördrevs och har fortfarande krav på att återfå eller få ersättning för den gård som beslagtogs av de röda. Vi har aldrig besökt Vitryssland - det känns allt för osäkert.
Blir intressant att höra vad Du noterar från mötet i Ukraina. Har stött på en del klädeshandlare som säger att numer är det billigare att sy upp i Ukraina än i Kina.

Daniel Fredriksson sa...

sc:Det är intesessant det du säger om äganderätte i Vitryssland och rätten att få ersättning för det som "konfiskerades" av de röda. Äganderätten iV tryssland är ett intressant ämne i sig, ovh vem vet,kanske det dyker upp någonting som är värt att ta upp.

Det ska bli intressant vad jag noterade ifrån de vitryska delatagarna från mötet i Ukraina,vilka grupper som kommer vara där och vad mötet kommer att mynna ut i.