I en bloggpost försvaras genmanipulation av grödor. Flera bloggar har tagit upp ämnet. Jag tänkte därför göra ett djupdyk i ämnet,utifrån en artikel i Kristdemokraten skriven av Martin Wisell,sakkunnig på kristdemokraternas riksdagskansli.Människan har under tusentals år ägnat sig åt att manipulera växter och djur i syfte att få fram olika egneskaper som av någon anledning ansetts önskvärda.Vildvetet,som fortfarande växer vilt i Mindra Asien,har bara en bråkdel så många korn på varje ax som det "tama" vete som nu är världens mest odlade spannmål. Däremot har det mycket större blad och kraftigare rotsystem för att kunna klara sig i konkurrensen om ljus, vatten och näring. Vetet har avlats fram genom att de mest lämpade grödorna valts ut och korsats med varandra så att de önskade egenskaperna förstärkts i generation efter generation.
Den stora skillanden mellan traditionell avel och moderna gentekniken är att det tidigare tog tusentals år nu kan göras på ett år. Den andra stora skillnaden är att det genom gentekniken är möjligt att överföra egenskaper mellan helt olika arter. Man har exempelvis odlat fram en tobaksplanta som är självlysande eftersom den fått gener från en eldfluga.
Gentiskt modifierade grödor (GMO-grödor) odlas i första hand i Nord-och Sydamaerika. USA har den största arealen som odlas med GMO-gördor,50 miljoner hektar,vilket motsvarar drygt Sverige totala landyta. Inom Eu odlas genetiskt modfierad majs och sojabönor i en handfull länder.
Allergiker har oroat sig över att genomodiferade livsmedel ska innehålla allergener som är farliga för dem.Om man är allergisk mot jordgubbar vill man naturligtvis veta om den mat man köper innehåller råvaror som fått gner från jordgubbar.Detta har lett till starka krav på obligatorisk märkning av alla produkter som innehåller GMO.
Nu är det inte alldeles så enkelt som att en viss gen orsakar en viss egenskap. Generna påverkar varandra på olika sätt som kan vara svåra att kartlägga.geerna påverkar varandra.En gen medför vissa egenskaper i sin ursprungliga organism kan medföra helt andra egenskaper i en annan oprganism.Vi kan därför aldrig vara riktigt säkra på att en genförändrad organism inte producerar ämnen som kan skada den som är överkänslig.
En annan risk som diskuterats mycket är spridningen av pollen från GMO-grödor till vilda släktingar,vilket skulle kunna ge upphov till korsningar med vissa egenskaper.Exmeplvis skulle en vild växt med insektsresistens kunna konkurrera ut andra växter och sprida sig okontrollerat.Naturligtvis innebär pollenspridning också ett problem för de bönder som odlar icke-modfierade grödor och som vill kunna garantera kunderna GMO-fria produkter då detta efterfrågas.
Det finns forskare som varnar för att introduktionen av genetiskt modiferade grödor driver på likriktningen inom odlingen genom att allt färre sorter av varje grödoslag odlas.Denna utveckling fanns sedan tidigare,men har accelerarat sedan introduktionen av GMO. När en gröda tagits fram som är immun mot visst bekämpningsmedel kommer endast denna sort av den aktuella grödan att odlas.
Under den irländska potatispesten vid mitten av 1800-talet var alla potatisplantorna känsliga mot ben eda sjukdom.Samma potatispest drabbade även Anderna i Sydamaerika,men bönderna där odlade omkring 46 olika sorters potatis och pesten drabbade bara några få sorter.En bred gentisk variation kan därför ses som en sort försäkring inför okänd framtid,vilket borde vara önskvärt utifrån den kristdemokratiska förvaltarskapstanken som talar om att vi ska förvalta den jord vi har fått till låns till andra generationer.
All använding av GMO styrs av EU-lagstiftning,som i sin tur anger i vilka sammanhang en nationell lagstiftning får förekomma. Genom införandet av tre nya EU-förordningar 2003 har medlemsstaternas möjligheter att själva besluta om godkännande av GMO-produkter kringskurits betydligt.Enligt de gemensamma reglerna finns obligatoriska krav på spårbarhet och märkning för produkter som är framställda av GMO-substanser.Detta krav gäller emmellertid endast om andelen GMO uppgår till mer än 0,9 procent i någon av de i produkten ingående ingredienserna.Krav på märkning och spårbarhet gäller inte för djur som utfodrats med genetiskt modifierat foder.
Skadeståndsansvaret för skador som uppstår i samband med använding av GMO är mycket begränsat. För att en miljöskada ska leda till skadestånd måste det röra sig om att någon arts bevarandestatus måste ha påverkats negtivt,det vill säga risken att arten utrotas ska ha ökat. EU-reglerna skyddar exempelvis inte en ekologisk jordbrukare som av misstag får in GMO på sin åker.
Men finns det inte inom EU en så kallad miljögaranti,som ger ett enskilt medlemsland rätt att införa strängare regler män de gemnsamma för att skydda miljö och människors hälsa? med "miljögarantin" brukar åsyftas artikel 95 i EG-fördraget. Artikeln är betydligt svagare än vad många tror.För att ett medlemsland ska kunna införa strängare regler måste det presentera nya vetenskapliga belägg för att miljö eller hälsa hotas.Problemet måste också vara specifikt för just detta medlemsland,det går inte enbart vilja ha en högre miljöambition. Slutligen måste de nationella åtgärderna vara proportionella i förhållande till miljöproblemets storlek. Samtliga dessa villkor måste vara proportionella i förhållande till miljöproblemets storlke. Samtliga dessa villkor måste vara uppfyllda för att det ska vara tillåtet för ett land att införa sådana regler.
I mars i år förelsog det ansedda franska forskningsrådet CRII-GEN att företaget Monsantanos genförändrade majs MON 863 omedelbart skulle stoppas.Detta efter att CRII-GEN gjort en oberoende analys av Monsantos egna testdata.Enligt den franska studien drabbades råttor i försök av olika sjukdomar sedan de ätit den genförändrade majsen.MON 863 hade då nyligen godkänts av EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet,EFSA.I samband med godkännandet hade EFSA endast granskat Monsantos egna slutsatser av råttförsöken. När Monsatos ansökte om EU-godkännande för MON 863 beslköt Jordbruksverket och dess systermyndigheter i vöriga EU-länder att hemligstämpla ansökan,eftersom den ansågs innehålla affärshemligheter.Greenpeace lcykades dock få en tysk domstol att häva hemligstämpeln och beordra att hnadlingarna skulle lämnas ut.Greenpeace överlät därefeter matierialet till CRII-GEN.Sedan CRII-GEN:s analys offentliggjorts har den granskats av EFSA,som är starkt kritisk till analysen. Fortsättning lär följa.
Trots de orosmoln som finns kring tekniken har de svenska kristdemokraterna inte ställt sig helt avvisande till GMO.Gentekiniken kan vara ett verksamt medel för att föda en växande världsbefolkning. men också för att bota mänskligt lidande.Det vore överilat att döma ut användningen av genetiskt modifierade organismer innan vi har fått en bättre bild av de möjligheter och risker som faktiskt finns.
Eftersom genteknikens konsekvenser för miljön och människors hälsa inte har blivit tillräckligt utforskade har kristdemokraterna konsekvent argumenterat att försiktighetsprincipen ska gälla i GMO-politiken. Kristdemokraterna har också av detta skäl förespråkat obligatoriska krav på märkninga av alla produkter som innehåller gentiskt modifierade organismer eller där GMO funnits med i framställningsprocessen mav livsmedel. Partiet mear att kravet kravet på märkning också ska gälla kött från djur som utfodrats med GMO-foder. Kristdemokraterna vill inte heller ha någon nedre gräns för hur stor andel GMO-görda som ak finnas för att märkning ska vara obligatorisk.
Framför allt är kristdemokraterna skeptiska till usättning av GMO i frå odling, där pollen kan sprida sig till vilda växter.Om man begränsar odling av GMO till växthus utan möjlighet till spridning av pollen skulle man kunna minimera risken för skador på eksosystemen.
GMO-grödornas popularitet har sjunkit bland Europas regeringar. I december år 2006 var Sverige ett av endast fyra medlemsländer som röstade för att vinga österike att häva sitt importförbud mot GMO-majsen. I februari 2007 var Sverige ett av endast tre länder som ville tvinga Ungerna att importera denna majs. Om ytterligare vetenskapliga resultat visar på risker med GMO-produkter blir det svårt att motivera att Sverige ska tillhöra den krympande minoritet som slår vakt om GMO i alla lägen.Regeringen har nyligen gett Jordbruksverket och Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa risker och möjligheter med GMO. Utredningen ska vara klar i höst. Kanske kommer den att resultera i en mer avvaktande hållning i GMO-frågornafrån den svenska regeringens sida. Här har kristdemokraterna en möjlighet att göra skillnad.
Ett problem med att låta de enskilda medlemsländernaha egna regler för GMO-produkter som får föras in i landet är att detta skapar obalanser i den gemensamma jordbrukspolitiken. En rimlig utväg skulle kunna vara att i smaband med den stundande "hälsokontrollen" av den gmensamma jordbrukspolitiken fastslå att GMO-frågor stårutanför den gemensamma jordbrukspolitiken för den inre marknaden. Med tanke på skepticismen i medlemsländerna borde EU även inom Värtldhandelsorganisationen (WTO) driva principen om natiionell besltuanderätt i GMO-frågorna.
Debatten om GMO ser helt olika ut på de olika sidorna om Atlanten.Det kategoriska avståndstagande från GMO som äör tämligen spritt i Europa finns knappt överhuvudtaget iUSA. Inom miljörörelsen och konsmuentrörelsenförs en nyanserad diskussion. Man konstaterar att grödor som genmanipuleras till att bli insektsresistenta kan bidra till en minskad användning av kemiska bekämpningsmedel,samtidigt som man ser risker med att grödor toleranta mot bekämpningsmedel kommer att leda till en ökad använding av dessa medel.
I USA finns över hälften av den areal som odlas med genetiskt modfierade grödor. USA har pressat hårt för att EU ska öppna sin marknad för GMO-produkter. Från amerikanskt håll ser man krav på märkning som ett ahndelsehinder som saboterar den fria marknanden. Detta trots att det har visat sig att konsumenterna påp marknaden inte fterfrågar prdukter som innehåller GMO.
Här i Europa fasar vi inför manipulationer av växter,samtidigt som manipulationer av mänskliga stamceller och embryon betraktas som en mer elle midnre självklar utveckling. I USA tycks inställningen snarast vara den motsatta. Den "europeriska" utgångspunkten borde inte vara självklarr för en kristdemokrat. Det finns anledning att ha en öppen inställning till genteknikens möjlighet i kombination med en ansvarsfull medvetenhet om riskerna.Framtida forskningsreultat och sakliga argument bör i slutändan få vara avgörande.